nijomisi

Har gått med ryggont i några dar nu, så därför har jag inte suttit vid datorn och skrivit här...också för att det inte har hänt något speciellt. :)
Var på väg ut med hunden, och vi gick i trappen, Mille hade bråttom ut som vanligt och jag höll emot...och pang så vek sig både rygg och knän. Jag ramlade inte, men jag föll liksom ihop stående...kändes som att hela ryggraden kollapsade. Och sen dess har jag haft ont. Är som en böjd banan i ryggen när jag har suttit en stund...om det inte går över snart så vet jag inte vad jag ska ta mig till...




I går kom vi hem från K-holm igen.
Och nu har något stort hänt! Syrran, hennes gube, Jonas och jag har varit ute och festat!
(Jag sa inte att det var en stor händelse för er!)
Och vi hade såå kul så jag hoppas att vi gör om det nångång, hihi.

Syster, jag och skinnstumpen (fingret)


Så går solen upp...o så går solen ner...


Fjortisparet


Jonas och syrran som höll sig framme på alla bilder. :)

När vi sen skulle åka hem så var det väääldigt dimmigt. Det var som att åka in i en vit vägg, man såg max 5 meter framför sig hela tiden så det var lite jobbigt. Och jobbigare skulle det bli...
När vi efter 1,5 timme kommit från Katrineflen till Gnesta för att hämta hem katten och skulle prutta vidare, så börjar katten att hulka precis innan (tack å lov) vi kom upp på motorvägen. Jag hade ju katten i mitt knä så han spydde på min matta så vi fick stanna. Jonas var sur att vi inte hade katten i sin bur för då hade vi bara kunnat skölja ur den. Han är vääääldigt rädd för att det ska komma minsta lilla fläck i VÅR bil, han tvingade t.ex mina syskonbarn att stå utanför bilen i somras när de åt glass eller choklad. När de ätit färdigt fick de sätta sig i bilen...tror de längtade lite extra efter mamma då...
Ser framför mig hur det kommer att bli när vi får barn. Vi står på en parkering...ungarna står utanför bilen och äter sina glassar och vi föräldrar sitter i bilen för vi har valt isglass istället för kanske chokladglass...det kallas för bra barnauppfostran mina vänner. Vi kommer inte att få arga miner eller så...nää..
Var var jag?
Jo! Hur kunde jag glömma, skrev ju om något så intressant som när vår katt spydde...
Jomen så stannade vi och eftersom J var sur så fick jag med min böjda rygg, ta ut mattan och skölja av den sen in igen och puttra vidare.
Vad jag ville ha sagt med det är väl att J är en ond människa ibland.

Ja...sen kom vi hem...och jag minns att jag la mig i sängen sen var jag nog borta i drömmarnas värld.

Och idag är det en ny dag med ny ryggvärk...tjoho.

Åh vilken seeg dag det har varit idag!
Som vanligt så har vår tampongkäkande hund varit på dagis, och J varit på sitt jobb så bara jag och katten har varit hemma och glott på varandra.
Han är lite småsur på mig (visste inte att katter kunde vara så långsinta), hade så vansinnigt tråkigt förut idag. Så råkade jag hitta gamla barnkläder som jag för jättelänge sen tänkte ge min systerdotter när hon var liten, men så var dom kläderna för små...och det har aldrig blivit av att jag lämnat tillbaka dom. Tänkte att jag skulle kunna ha dom på mitt framtida barn kanske, om jag får en dotter vill säga.
Men fram till dess så fick idag katten prova dom...


"Rädda mig någon?!"


...är han inte söööt? Åh.

Som straff för de här bilderna så vägrar datorn ta tillbaka till den andra skrivstilen jag hade..
Den stackars kissen behövde såklart inte ha dom här kläderna på sig särskilt länge, jag lovar!

Resten av dagen har gått åt till att plocka i ordning här hemma och tvätta kläder...
Brukar oftast vara Jonas som sätter igång tvättmaskinen, och när jag ska göra det för en gångs skull så vägrar luckan att öppnas när den är klar, så jag får köra om en gång till.
Likadant när jag skulle dra ner persiennen i fönstret på J:s sida av sängen. Brukar alltid vara han som gör det precis innan han lägger sig, men nu skulle jag göra det en gång...vad händer?
Jo, persiennsnöret fastnar i handtaget till vattenbunken som vi vattnar blommor med, och självklart är det vatten kvar i så det bara sprutar vatten överallt när bunken gungar högt uppe i taket...

Och så har jag färgat håret idag, jag är ju blondin egentligen men trivs bättre i brunt för jag känner mig som en albino i ljust. Får ju färga mina ögonbryn också för annars så syns de inte...hur stor är chansen att man ska bli så ljus när man hade en svarthårig pappa och en mamma som inte heller är speciellt ljus...syrran var först i mammas mage, tror att hon snodde åt sig all pigment som fanns att ta...


Såhär blev det...och att jag ser helt pyskopatisk ut i blicken på bilden kan ni ju försöka att strunta i...
Titta på håret!

Sen har det blivit en promenad också, skönt att röra lite på fläsket. Passade på att hämta vovven i samma veva. Fröknarna verkar ha svårt att sluta älta att Mille spydde upp tamponger häromdagen...kanske inte är så vanligt iofs, men de har frågat varje dag nu sen det hände om det kommit något mer. Kul att kunna bjuda på årets händelse för vissa...

I kväll blir det Tacosallad och till efterrätt blir det de manliga läkarna i "Greys anatomy" kl 21. :)

I morse (nåja klockan var nog närmare 10) när jag vaknat, så gick jag genom vardagsrummet...och där på matten låg en massa vita bomullsbitar. När jag kom fram såg jag att nån kalasat på en av mina tamponger. Antar och hoppas att Jonas är oskyldig, så nån av djuren (antagligen hunden) måste det ha varit. Och för att öka äckelfaktorn lite, ja det var en använd tampong...

När jag sen ska hämta Mille på dagis så är dörren in till dagis låst. Har ingen telefon med mig så jag väntar tills någon mer kommer som ska hämta sin hund, så kanske den personen har telefon med sig och kan säga till fröknarna.
När någon väl har telefon med sig så har vi hunnit bli några hussar och mattar.
Fröken hämtar Mille först...och så börjar hon:
Milton har kräkts idag...han kräktes upp en tampong...
Och så fortsätter hon:
Ja..och så i eftermiddags så kräktes han upp en till, och vi vet inte om det kommit ut nån den naturliga vägen.
Men annars så har han mått bra idag och så...
Alla andra hussar och mattar står tysta runtomkring mig.
Jag tar Mille och går med snabba steg ut genom dörren. Det blir inget puss och kramkalas utanför dagis den här dagen som det annars brukar bli. Dumma hund.
Hur många tamponger kan en hund äta egentligen?!
Han har väl förätit sig på kattens skit antar jag. Katten envisas med att skita i hallen om han kissat i lådan en gång innan, då tycker han att det är äckligt och sätter sig någon annanstans.
Underbara djur man har.
Ni som undrar var hunden fått tag på tampongerna...vi har en hink med lock i badrummet som jag slänger dom i...och det verkar som att hunden har kommit på det...

Vet inte om jag ska berätta det här för J, han kommer att gotta sig i det i år och dar...hm.
OBS! Kärleksförklaringen jag gav till Mille i förrgår gäller inte idag...


Mums, säger Milton...

Vaknade tidigt idag för jag skulle ut med Millepille (vovven) på morgonkisspromenix.
Jag har aldrig varit någon morgonmänniska, kan låta som lögn men sen vi skaffade Mille och man varje morgon vaknar av en superglad, söt, underbar hund som bara överöser en med pussar så man varje morgon kommer på hur störtkär man är i sin vovve, då kommer man upp om klockan så är 5 på morgonen.

(När jag var tonåring så vet jag en gång när jag hade två kompisar som sov över hos mig när jag bodde hemma hos mamma, min dåvarande hund spydde på dom och deras madrasser och dom försökte få mig att vakna och sa att min hund spytt, men tror ni att jag brydde mig? Jag vände mig bara om och försökte sova vidare...var nog inte så poppis hos dom resten av den dagen...)

Fast när det är kväll och klockan närmar sig 23, då är man inte lika kär....då slåss man med sambon om vem som ska ta ut Mille i stället, till slut tittar Mille desperat på oss båda och ger ifrån sig ett tjut att "ge er för faaan jag måste kissa nuuuuu!". Stackars hund. Stackars sambon som alltid förlorar.

Idag har vi varit och tittat på "Kvarteret Skatan" på Rival på Söder. Ni vet det där som gått på TV för ett tag sen med David Batra, Johan Glans, Anna Blomberg m.fl
Dom var lika roliga på scenen! :) Vi satt längst fram, och Vanna tittade på mig 2 ggr och log.
(Efteråt bytte vi nummer och så har vi planerat hur vi ska dumpa våra sambos, japp japp.)
Nej men allvarligt talat. Bra var det, önskar att det var ogjort.
Fast jag har bokat biljetter som en galning till olika föreställningar och grejer som ska vara under vintern,( kanske är DÄRFÖR min plånbok är så tom kom jag på nu...aha.) bara för att vintern snabbt ska gå över utan att man dör av tråååk.

Hade tänkt att man skulle gå och lägga sig nu, men grannen verkar ha fest inne hos sig...enmansfest. När jag var ute med Mille så tittade jag upp i grannens fönster och det var bara han själv hemma verkade det som, och han hoppar och sjunger och spelar schlagers så det står härliga till. Och Jonas och jag gnäller som två pensionärer, Jonas går och lägger sig nu för han har ont i huvudet, och jag ...ja jag sitter ju här och gnäller...:) Skrämmande så fort det gick mellan att själv vara en fjortis som alltid spelade hög musik hemma instängd i sitt rum, till att vara en som surt stirrar mot väggen till grannen när man tycker att dom väsnas för mycket...

Men ska nog göra ett försök att somna i alla fall.


Tjingeling!

Idag har jag och 10 000-tals andra 80-talist tjejer namnsdag, hurra för oss!

På min egna, och mina kusiners (som också är 80-talister) konfirmationer för x antal år sen så ska man ju...ja jag vet inte...men prästen babblar något om att Gud frälser en och blablabla och då säger prästen allas för, mellan och efternamn och då minns jag att i alla fall hälften av tjejerna i varje grupp hette just Elisabeth i andranamn.
Skumt.
Varför just det namnet? Är ju inte ens fint...
Om Jonas och jag hade hetat våra andranamn i förnamn i stället så hade vi varit Petter och Elisabeth.... :)
Ser ett medelålders par som bor i husvagn eller nåt framför mig då när jag hör dom namnen...men jag är ju som jag är också...
Petter...hahahaaaa...hans föräldrar måste också fått hjärnsläpp. *fniss*
(Förlåt alla petting och Elisabettar...)

Idag har jag varit hembjuden till en kompis och hon bjöd på jättegod mat, sen tog vi en promenad efter det och rörde på fläsket lite. En jättemysig dag!
Hihi...

Nu är det matdags igen...
Så...tjingeling!

Nu har Jonas blivit förkyld och kära nån så synd det är om honom...

J:Åååh....suck....stånk....varför är allt så jobbigt för, Nina?
N:*mumlar* För att du är kille....

Han har suttit i soffan heeeela dagen lång och kollat på film, så han borde fått tygsmak i röven för länge sen.
Oj...han rör sig!
Nej...falskt alarm. Han skulle bara släppa väder.

I övrigt så har det inte hänt något särskilt spännande.
Har bokat biljetter så i januari så ska min kompis Hanna-Liisa och jag hälsa på vår kompis Malin som bor i Östersund.
Malin fyller 30 år så vi ska åka dit, men vi får inte fira henne har hon sagt. Så vi får åka dit och titta på henne.
Egentligen borde hon väl kommit till oss, nu när hon får åka tåg med pensionärbiljett.

Nu suckas och stånkas det lite extra från soffan, min stora, håriga bebis är visst hungrig så jag ska ta och göra lite mat nu.
Ska bara leta fram nappflaskan först...

Oj...nu var det rätt länge sen jag skrev sist. "Har du varit borta?" tänker du...
JA det har jag faktiskt! Erkänn att du känt att en liten meningslös bit i ditt liv har fattats de här dagarna? Nähä..inte det.
Nåväl.
Syrran och hennes barn kom hit i fredags (jag vann över snorvalpen som min systerdotter är kompis med, hon valde MIG, mohaha..) Så gick vi på "High School Musical" i Göta Lejon i lördags, syrran och mina syskonbarn (och jag också för den delen) tyckte att det var jättebra och båda tjejerna eller i alla fall en av dom, är kära i Kevin Borg nu...och jag menar inte syrran...
Och så blidde det kväll och jag följde med dom tillbaka till Katrineholm.

På söndagförmiddag så fikade jag med min kompis Hanna-Liisa som fyllde år.

På måndagsförmiddag så fikade jag med min kompis Annika som inte fyllde år.

Och idag har jag varit på Vasamuseet med min Komvuxklass.
Fattar inte poängen att vara stolt över vårt Vasaskepp som hann åka 1500 meter innan det sjönk ungefär vid Gröna Lund...är det något att hylla verkligen?
En sån sak borde väl glömmas bort så fort som möjligt?
För övrigt så stank det gammalt inne på museumet och det var kallt där inne så man gick med kronisk tuttfjång i över 2 timmar.

På hemvägen från Vasamuseumet så lovade jag mig själv att när jag kom hem så skulle jag öppna min historiebok.
Jag kom hem...slängde ett öga på den...tittade på datorn...gissa var jag hamnade?
Hopplöst.

Så var det då fredag den 13:de. De flesta brukar tycka att det är skönt när fredagarna kommer, och det tyckte jag också när jag jobbade. Fredagarna var heliga då, man hade en hel helg (som alltid gick för fort) framför sig då.
Men när man pluggar så ser i stort sett alla dagarna likadana ut, om det så är måndag eller fredag eller vilken dag det nu kan vara.
Var i skolan idag, och jag fick äntligen tillbaka mitt prov. Fick VG på det, och det kändes skönt. Det är så typiskt mig att alltid gå och tänka på provet på hemvägen från skolan, om man kunde svarat annorlunda på någon fråga eller så kommer man på svaret på någon fråga man missat. Men ett VG var väl välkommet. :)

Vi gick igenom lite om Martin Luther idag, och medan vi satt som bäst och antecknade det läraren skrev på tavlan så hör jag att någon andas tungt men tänker inte mer på det. Men så hör jag någon ropa "Hjälp henne!"
Då har tjejen som sitter bredvid mig svimmat av och börjat kräkas. Jag och en kille i klassen får ner henne på golvet, killen verkar som tur är insatt i det här (tror att han jobbar inom vården, precis som de flesta andra verkar göra på Komvux...många i vården som vill byta yrke av nån konstig anledning....?) han säger att vi ska lägga henne på sidan. Tjejen bara ligger och blundar och vi vet inte om hon är vid medvetande eller fortfarande avsvimmad. Så jag frågar henne hur hon mår...och får till svar att hon mår mycket bättre nu.
Stackars tjej, alla blir knäpptysta och står runt henne som ligger på golvet, alla tittar på henne som att vi alla väntar på att en bomb snart ska smälla. Tjejen far fort upp och går ut till toan, sen får hon gå hem.
Just när det här hände så var man så insatt i hur den här tjejen hade det, men sen när lektionen fortsatte som ingenting hänt så skakade min hand när jag skulle skriva.
Läskigt när sånt här händer...tur att allt gick bra i alla fall till sist!

I kväll KANSKE vi får besök av syrran och hennes tjejer. Mitt äldsta syskonbarn är bjuden på fest i kväll och Stenbock som hon är (precis som jag) så har hon världens ångest hur hon ska göra. Hon vill vara alla till lags, går hon på festen så tror hon att jag blir besviken, fast jag sagt till henne att så är det inte alls och vi hinner träffas resten av helgen. Och åker hon till mig så tror hon att tjejen som ska ha festen blir besviken...stackars liten.
Det kan tyckas som en kliché men jag tror faktiskt starkt på att det här med att ha svårt att bestämma sig, har med vårt stjärntecken att göra. Jag är Stenbock, J är Stenbock och min systerdotter...och vi alla kan ha jätteångest över att välja ibland. Vet att jag som liten kunde stå i en kiosk och stå och hålla i en Japp och en Daim i mina händer, och expediten frågade om jag bestämt mig....och jag stod och tänkte...o tänkte...nej det gick inte att välja! Det kan tyckas enkelt att bara göra ett val, men tänk om man gör ett val för livet!
Om man väljer Jappen, och så sätter man den i halsen...ja då önskar man nog att man valt Daimen i stället. :)

I morgon har i alla fall syrran och hennes barn kommit, och då ska vi gå och titta på High School Musical.
Och ja...det är för barnens skull. :)
Som moster så gör man ju allt för sina syskonbarns skull, det gör nog ni också sen när ni fått syskonbarn om ni inte redan har det.

Trevlig helg!

NU äntligen funkar internet o tv igen, tack för det Comhem....kanske är tur att dom har så många fel hela tiden, för man blir alltid lika glad när TV och data funkar igen...ingen risk att bli bortskämd här inte.

Både i går morse och i morse så vaknade jag och såg ut som figuren i "Ringaren i Notre Dame"... mitt vänstra öga var jättesvullet. Hann undra både en och två gånger varför ögat var så svullet, men min kloka syster hade en teori om att det kunde vara förkylningen som satt sig i ögat på mg. Så jag får väl tro på det då...mina ögon brukar ju bli påverkade av förkylning...

Fick inte tillbaka något prov i tisdags, och jag som kämpade mig i väg till skolan BARA för att jag ville ha tillbaka det och stilla min sjukliga nyfikenhet.
Mådde inte särskilt bra i tisdags...åkte buss halva vägen till skolan (för bussen gick inte längre) sen kämpa sig fram resten av vägen och till slut var man framme, jag flåsade som en hund,svettades och det var något som rosslade långt ner i halsen och så hade jag nästan tunnelseende. Det första läraren säger var att han inte rättat proven än så vi skulle få tillbaka dom nästa gång.
"Neeeeeeeeeej!" hörde jag en röst som ylade i huvudet på mig. Bang bom, där dog jag.
Gissa om den lektionen kändes tung.

För övrigt så har det varit en händelselös vecka.
Det mest spännande som hänt är väl att vår "wormboy" snart är borta, katten alltså...alltså katten kommer att vara kvar men han har fått maskmedel så maskarna borde vara borta nu. Och då när dom är borta så kan vi ju inte kalla honom för wormboy längre.........
Suck...snälla någon, gör så det händer något spännande i mitt liv.
Amen.

I dag mår jag inte mycket bättre, när jag vaknade så hade jag ingen röst alls!
Och det känns som att...jag svalt en jättestor, lång tånagel på tvären och den har fastnat i halsen på mig.

J är överlycklig, vet inte om han är gladast över tystnaden eller att han nu kan mobba mig fritt utan mina protester några dagar framåt. När jag pratar så härmar han mig och säger att jag låter som en fjortis som precis kommit in i målbrottet. Vi har sån jargong min kära sambo och jag, vi mobbar varandra. Men han borde veta att så fort jag blivit frisk igen så får han igen med dubbelt så mycket.

Vi hade Mille på dagis idag, för jag började få feber igår kväll också så för att jag skulle slippa gå ut med honom en massa idag så fick han gå dit. Jag sov till kl 12 idag också, så det var nog ett bra beslut....har inte sovit så länge sen man gick på gymnasiet...
Någon timme efter att jag vaknat så ringer hunddagis till min mobiltelefon, men jag hade ju ingen röst så jag kunde inte svara. Men hör på ett inpratat meddelande att Mille fått pruttsjukan och det "fullkomligt sprutar"(sjuk som man är så fick jag en inre bild av en hund som skiter en stråle med ett tryck som en vattenslang utan att nån håller i den, medan alla andra på dagis desperat försöker gå mot strålen för att nå telefonen för att ringa mig...förlåt, ärligt...jag vet att jag inte är normal...) så jag höra av mig om jag kunde komma och hämta hem honom.
Jag ringde till J och väste fram att han fick ringa till dagis och säga att jag hört deras meddelande och skulle hämta honom.
Gick till hunddagis och förväntade mig att se en trött liten Mille som jag hämtat förut när han varit dålig i magen. Uppför trappar skuttar en jätteglad hund, han vill hålla i kopplet med munnen som vanligt på vägen hem, och bajjar inget, när vi kommer hem så är han jättebusig och nu ligger han lugnt och sover....ja, så sjuk var han.
Man får känslan av att fröknarna kapplöper till telefonen vid minsta lilla hundfis i bland. Vill inte misstro dom, dom är jätteduktiga...får väl se hur han mår resten av kvällen.

Vad frustrerande det är att inte kunna prata som vanligt! Lyssnar på musik och mer än någonsin är jag sugen på att sjunga med i låtarna, men det är bara ett värre krax än vanligt när jag sjunger som hörs.
Likadant nu när jag tatuerat mig, på 2 veckor (en vecka har gått nu) så får man inte bada. Och OJ vad sugen jag har varit på att åka till badhuset bara för det! Det är väl säkert 1,5 år sen jag var där sist, men nu när man inte får...DÅ.

I morgon är det dags för skola igen, då kanske vi får tillbaka våra prov. :)
Spännande, spenande.

Gissa vem som känner sig som ett....utskitet lingon idag? Jag!
Vaknade med halsont och rösten var nästan helt borta, och nu i kväll har jag fått höjd temp.

I går var vi på bio i Heron City med två vänner, Sofia och Per-Åke.
Vi såg "Disneys En Julsaga", J som är emot allt som har med julmys att göra (han skulle bli helt grön i ansiktet och hans huvud skulle gå runt flera varv runt runt om han gick till Åhléns och såg allt deras julpynt nu.) var lite skeptisk i början till den här filmen. Men han tröstades sen av att filmen var i 3D.



Och vi tyckte båda att den var bättre än vad vi trodde att den skulle vara. :)

I dag har vi åkt i vår lille pruttipangpang (bil) och letat efter ett ställe där vår "mördarhund" kan få springa fritt.
Till slut hittade vi ett ställe, Kersön. Man fick iofs inte ha Mille lös där men en promenad skulle man ju kunna ta...
Vi hann gå en bit, men sen så blev det lerigare och lerigare så vi bestämde att vi skulle hitta ett annat ställe.
Men jag hann fota Mille lite:

Mördarhund. (svarta strecket mellan ögonen är kopplet)

Ja...nu ser det ju inte så speciellt lerigt ut på bilden, men det här var innan vi kom till det leriga stället...

Vi pruttade vidare och hamnade till slut vid en skidbacke på Ekerö. Jag gick bara upp halvvägs för jag vågade inte längre för då skulle jag nog fått åka plingplongtaxi till sjukhuset. Men J och Mille gick hela vägen upp och försvann där, så jag gick tillbaka ner till bilen och satt och lyssnade på radion om kärleksrelationer. En "expertpanel" gav svar till lyssnare som skrivit in. Blev klok som en bok av att lyssna på det programmet. (Inte)

J fick med sig min kamera, så han knäppte lite bilder högst uppifrån backen:


Såhär ser en tråkig höstdag ut uppifrån i Sverige.... :/


Mille kollar in utsikten...

När vi kom hem så hade katten lagt en låååång korv precis vid ingången till hallen.
"fuck you för att ni tog med hunden och inte mig" betydde nog det.

Så i morgon får vi väl göra ett kattäventyr, åka till hundön eller nåt...

Jaha, så var provet idag. TROR att det gick ganska bra, svarade på samtliga frågor i alla fall men det återstår att se nästa vecka. Var överlycklig när jag gick från skolan idag...det har legat som en tung sten över mig hela veckan.

Sitter här i soffan och slötittar på "True Lies" på 3:an i brist på annat, min hund har blivit överkåt och sitter bredvid mig och kan inte sluta slicka på min arm. Försöker bussa honom på katten i stället, men inte ens katten verkar vara intressant just nu. :/ Han har börjat kissa 1000 ggr utomhus igen, så det är nog bara en sak som gäller. *viskar och gör saxtecken med fingrarna* snipp snipp! (kastrering)

I morgon kommer J hem igen och vi ska träffa två kompisar på Heron City.
Där ska vi äta och kolla på bio.

Nu ska jag gå och torka av min arm som dryper av hundslem och sen ska jag nanna kudde.

Godnatt!

Puh, äntligen hemma.
Ja, vi har bara varit till affären men det var en pärs bara det. Först skulle J och jag hitta en plats att ställa bilen på innan vi kunde gå till affären, för han kom direkt från jobbet. Och den här parkeringen var dessutom tvungen att vara laglig,(ja, det är inte det lättaste att hitta här i Sthlm) för J ska vara bort hela dagen i morgon och kommer hem på lördag.
Och ni vet ju nu hur det låter när vi ska parkera...

J:Visa med händerna hur mycket plats det är kvar att köra framåt och bakåt.
N:*står och surar med händerna i fickorna*
J:Men visa då!
N: Men du gör ju precis tvärtom mot vad jag säger!
J: Ja men det är ju jättesvårt!
J stänger av bilen när han tycker att han står bra och går ur. Han står helt snett med bilen.
N:TYCKER du att du står bra nu, eller?!
J:Nej, men du får visa den här gången. Du ser ju hur det blev.
N:Ja, du suger på att parkera.
J:Men vad fan...
N:Du får klara det här själv, jag går och handlar nu. Hejdå.
J:Nej! Visa nu bara hur jag ska göra så går vi tillsammans sen.
Jag suckar tungt och börjar visa med händerna, vips så är bilen på plats och vi går och handlar.
Och nu har vi kommit hem.

Har lärt mig en ny sak idag:

Ja, VISA-kort KAN funka även efter att det simmat runt i toalettskålen några varv.
Men det bör kanske inte hända fler gånger...

Ja, även denna dag så pluggar jag...
Så jag ska väl egentligen inte sno din tid för att du ska behöva läsa om att jag fortfarande fasar över provet som är på fredag, fattar nada av det jag läser(och det är tydligen inte bara jag fler i klassen tyckte det var jättesvårt jippie jag är inte korkad!), tycker det är ointressant, ångrar att jag valde historia, hellre sitter och glor på internet, längtar till helgen, tycker att historiaboken är ful och dum, och att jag skriver här som en liten undanflykt för att i alla fall några minuter göra något annat än plugga.
Det ska du inte behöva läsa.
På fredag efter provet så är det nog inte mulet över Stockholm längre, då är provet gjort och man har en rolig helg framför sig. Jaja...ska väl plugga lite till då, är ju snart där. Till helgen alltså. :)


Ett försök att äta upp historiaboken så den försvinner!

Inga böcker skadades under fotograferingen kanske man ska tillägga... (svärmor är bibliotikarie....)

"Det gamla systemet med småbönder som soldater fungerade inte....zzzZZ...öh!...oj... Sådana soldater var ofta mer lojala till sin general än till den romerska staten."
Jamen ni hör ju. Vad ÄR detta för tråkigt trams? Historia kallas det. Det här var ett litet utdrag från min bok, om man bortser från snarkningarna då...dom la jag till. (Nähä?!)

Ja, hela den här dagen har handlat om att plugga. Har varit i skolan en liten sväng också, det blev man ju inte direkt klokare av.. fick bara mer panik för vi fick ÄNNU fler papper och skulle skriva ÄNNU mer fakta än dom 1000 sidor vi redan har att läsa! Fan gick jag dit för?

Vad har jag gjort annars?
Tja...pratat med katten. Kom på mig själv med att sen när jag sagt mitt så sitter jag och tittar på honom precis som att jag väntar på att han ska svara...vad säger man? Freak.
Han har fått mask igen efter att ha varit på landet en helg, tjoho. Fast jag tror snarare att det är latmasken som tittar ut ur rumpan på han.

Ja, nu har jag haft min lilla paus, dags att ta tag i pluggandet igen då....
Det har varit väldigt fint väder ute idag...eller nä förresten det har ju varit mulet ute hela dagen. Fan.
Vad ska jag skriva om då? Nä, jag kommer inte på nåt. Får gå och prata med katten en stund i stället.

Sniff sniff...åh nu börjar det lukta mat, så det här blir nog inte så långt inlägg. :)
J lagar korv med couscous och jag sitter och pluggar till mitt historiaprov som jag ska ha på fredag. Eller ja...det är meningen att jag ska göra det i alla fall...
När jag öppnade historiaboken så ångrade jag lite att jag valt det ämnet överhuvudtaget, så svårt!

Nu är det 2 dagar sen jag tatuerade mig, J har varit så snäll och hjälpt mig att smörja med salva. Han undrar om jag har ont, lite stelt känns det ju men inte direkt ont. Han säger att jag är nån slags stålkärring. Tack...tror jag.
Har lite svårt att låta bli och gå o kika på tatueringen som numer förevigt kommer att sitta bak på skuldran på mig, så fiin. :)

Min mobil ringer!
Jaha...
Nu kastade J mobiltelefonen och det var meningen att jag skulle fånga den men i stället slog den till mitt öra i farten och hamnade bakom soffan som jag sitter i, och fortsatte ringa i stället och J fick någon nån slags skrattanfall.
-Käft, plocka upp telefonen i stället, säger jag onödigt surt och håller mig för örat, det gjorde ju ont.
J försöker bli allvarlig och säger bara "Okej, tihihi".
Stackarn...
Han har det inte lätt...:) Inte meningen att låta så sur...

Oj, nu är maten klar.
See you later.

Oj oj oj, nu var det ett tag sen jag skrev men jag har hunnit göra en del dessa dagar!

I fredags gick J och jag på konsert på Berns. Vi skulle ju se guttarna i Röyksopp som jag skrev om tidigare. Och...jorå. Dom var väl...bra. :)

J hade varit hemma hela dagen, så efter min skola så åkte vi vår vanliga tur till IKEA (vi har blivit IKEA-freaks) i Barkaby och köpte dörrar tillhörande vår nya tv-bänk.
När vi kom hem gjorde vi oss i ordning lite och förväntansfulla gick vi till Rådhusets t-bana och väntade på tåget som skulle ta oss en bit fram till Berns.


På väg till konserten...

Vi våra nötter trodde att konserten skulle börja kl 20, men fel av oss...det skulle vara insläpp då. Och vi var där redan kl 19, men man fick inte ens gå in för att beställa en drink eller något utan det var bara för oss att börja bilda kö. När klockan blivit 20 så står robotvakterna utanför Berns och rör inte en min, det verkar som att vi inte skulle få gå in riktigt än. Det var kallt ute och folk och även vi själva började bli riktigt frusna! Klockan blev 5 över...10 över...15 över....20,20 så fick vi komma in, och vi var näst först i kön så vi kom in bland de första där konserten skulle vara. Men vi tänkte att det börjar nog inte förrän kl 21 så då hinner vi beställa varsin drink sålänge. Varsin Moquito beställde vi, 125 kr/drink kostade dom! J som är en snåljåp i vanliga fall sa att jag fick dricka den där drinken sakta...
Vi satte oss vid sidan av den lilla scenen, när klockan närmade sig 21 började folk ställa sig vid scenen. Vi tänkte att när vi var nästförst i kön utanför så vore det ju sjutton om vi hamnade långt bak nu, så vi inte skulle se något. Så vi ställde oss där vi också...och väntade...och väntade....2 timmar (!) senare började det. 3 alldagliga killar klev in en av dem hade nån slags morgonrock på sig och såg ut som en rock´n roll-morfar eller nåt, men han hade glömt mystofflorna hemma men istället hade han en svettig pagefrisyr.
Den andra killen hade nån slags...eh...jätteplastboll på huvudet och en rymddräkt på sig...och dom här två töntarna var alltså Röyksopp. Den tredje killen var nån inhyrd gitarrist I guess för han såg helt normal ut, så han kunde inte tillhöra den här gruppen. Och så började dom.....aaaaaah mamma mia mina öron!!!! Man hörde knappt musiken utan bara basen och dunka-dunkat.

Röyksopp...rymdgubbe t.v och rockmorfar t.h

Efter några låtar så började dom spela "The girl and a robot" som Robyn sjunger och som spelas på radion rätt flitigt nu för tiden...och instudsande på scenen kommer just...Robyn.
Hon var inte still i många sekunder, ögonen hann knappt följa med i hennes rörelser...och det var ännu svårare att ta kort på henne, bara massa streck hit och dit...men den här bilden var en av de bättre...


Jobyn!
Och den här bilden är ju inte särskilt tydlig den heller, så då kanske ni förstår hur de andra bilderna ser ut...
Bakom henne stod rockmorfar och rymdgubben och hoppade bakom sina synther. Jahopp.
Efter den låten kom en annan tjej in och började att sjunga...

"What else is thereeeee...."

När det var slut 2 timmar senare så hade vi stått i totalt cirka 5 timmar så man var ...ja...rätt så trött i fötter och ben. Gav till ett högt stånk när bussen hem äntligen kom och jag fick sätta mig på mina fettbullar (kallas även skinkor) där bak igen. Har nog aldrig suttit bättre förut i hela mitt liv tror jag.
Nej, men allvarligt talat. Vi är nöjda med konserten men vi kom fram till att Röyksopp är nog bättre på skiva än live. Och så kom vi fram till att det inte någonsin kan vara nyttigt för våra gamla ben att stå 5 timmar på raken. Morgonen därpå kom jag knappt upp ur sängen, kändes som jag varit på ett evighetspass på Friskis.

Var tvungen att gå upp rätt tidigt för jag skulle iväg till Katrineholm och tatuera mig...
Men upp och iväg kom jag, och rätt som det var satt jag vid syrrans köksbord och åt frukost. Syrran och hennes kille, det fjortisparet, försökte gotta sig lite i min oro inför tatueringen men jag var faktiskt inte nervös. Tror att syrran var mer nervös för min skull än vad jag själv var. Men så har det nästan alltid varit...i skolan på skolpjäser och sånt så har hon varit nervös för min skull medan jag själv inte varit nervös alls. :)

I alla fall, vi kom iväg...och jag fick tatuera mig först. Och....det kändes faktiskt inte alls som jag hade föreställt mig. Konjukturerna var värst, då kändes det som om en person som höll i en spik och rispade rätt hårt mot huden. När sen färgerna skulle i så kändes det ungefärligt samma men mjukare risp. Det började bli lite jobbigt först när tatueringen nästan var klar, för då var man så upphettad och öm i huden så då kändes det lite extra när nålen rispade. 2 timmar tog tatueringen att göra och jag är jättenöjd med resultatet! :)

Den sitter vid vänstra skuldran...tecknet betyder "pappa".

Sen var det syrrans tur, hon skulle göra en stor tatuering som täckte hela halva svanken. Och där är det tydligen mer nervtrådar så hon hade väldigt jobbigt när hon skulle göra tatueringen stackarn.
Men snygg blev den efter 2 timmars pain in front of the ass...

Fiiiin.

Så nu har man varit med om det också...:)
J visste ju om att jag skulle göra en tatuering, men han har väl inte varit så jätteglad över det. Så när jag kom hem så väntade jag tills han själv skulle säga att han ville se hur den blev. Kvällen gick och han sa inget...men så kom det plötsligt "så när ska du visa din tatuering då?" Så då visade jag den, och han blev tydligen glatt överraskad. Han hade föreställt sig att jag hade en jättetatuering som var 14 cm i omkrets, men den här tyckte han var jättefin. Så det var ju tur...för honom.

Nu ska jag gå ut en sista kvällspromenad med vovven sen är det sovdags!
Hejdå bloggen....vi ses i morrn.