1-års kalas!
Tack till alla som var med och gjorde Wilmers första kalas till en så rolig dag!!
Och stort tack för alla fina presenter!
Det blev en dag på stranden o en kväll i parken. :)
Liten börjar bli stor!!
Så länge TV:n var på så orkade han stå och hålla i sig i tv-bänken i alla fall 10 minuter på raken.
I vanliga fall så håller han bara upp benen och vägrar ställa sig när man försöker, men nu hade han något roligt att titta på samtidigt så då dög det. ;)
Visby!
Vi är framme! :)
Just nu strosar vi runt inne i Visby och äter glass.
Sommarkänslan är total just nu. :)
God morgon!
Härliga sommarmorgon!
Milton (vovven) och jag är uppe före tuppen i dag.
Kunde i somna om och dessutom har det jag ätit i helgen (kex, brieost, rosevin och pizza) redan visat sig på vågen med ett par kilon, så då fanns det inget annat än att klä sig och röra på fläsket. :)
Verkar bli en fin dag i dag.
I dag åker Jonas till landet och lämnar vovven, för i morgon bär det av mot Gotland.
Ska bli så skönt att komma hemifrån i några dagar!
Sovstrejk!
Wilmer har bestämt sig för att sovstrejka idag.
Han VÄGRAR att sova, och hans humör är därefter också...pip-Nisse deluxe. :)
Han började gnugga i ögonen i vanlig ordning runt kl 9.40, han vände och vred och slog på sig själv för att inte somna även fast ögonen snurrade runt i huvudet på honom.
När han ÄNTLIGEN somnade efter ca en timmes kämpande så tassade jag ut ur sovrummet, 10-15 minuter senare börjar en granne (som förövrigt ligger pyrt till nu) att borra i väggen.
Jag stelnar till och väntar bara på att Wilmer ska börja gråta, inget ljud...
Hinner inte mer än pusta ut förrän grannen bestämmer sig för att borra lite till, då...
"uhuhuuuu!"
Sen var han otröstlig och kunde inte somna om.
Jag bäddar först i soffan, men då ligger han och sparkar med benen och verkar överlycklig över att vällingen hörs kluckade i magen på honom.
Nehe. Bara att ta på honom alla kläderna igen och bädda ner honom i vagnen och ge sig ut i spöregnet.
Han brukar alltid somna i vagnen. Men inte idag.
Efter 1,5 timmes promenad i spöregnet och jag mer eller mindre är som en dränkt katt, så ligger han fortfarande klarvaken i vagnen och skrattar åt mig.
In igen.
Nu gnuggar han återigen ögonen och verkar jättetrött, så vi gör ett nytt misslyckat försök att söva honom i sin säng. Var jag som somnade i en minut i stället.
Hela dagen har gått åt att få honom att somna, men icke.
Nu sitter han i sin lekhörna och trummar glatt på leksakerna han har spritt omkring sig.
Antar att Wilmer gick segrande ur dagens sovkamp mellan mamma och son...
Zzzz
Smått omöjligt att somna om, när en viss person har tagit över så gott som hela min säng...
Tur för honom att han är så fin. ;)
33
Det låter säkert som en klyscha, men näst intill alltid när jag tittar på klockan, så är den nånting och 33.
Alltså 11.33, 15.33, 21.33 o.s.v
Ofta så lyckas jag pricka in och kolla vad klockan är exakt en gång i timmen, för det har hänt många gånger att klockan varit 11.33, 12.33 och 13.33 t.ex när jag tittat.
Alla tycker att jag är jättefånig, utom mamma som sa att hon varje kväll lyckades kolla när klockan var 22.22.
Kan ju inte bara vara jag som får för mig?
Har ju ändå hänt så ofta så jag reagerat på det...
Nån mer?
:)
Om man försover sig, vaknar med ett ryck och ser på klockan att du börjar jobba om 10 minuter.
Hur kommer man då in på tanken "jag MÅSTE logga in på Facebook och låta alla få veta att jag försovit mig och börjar jobba snart" i stället för att skynda på lite så inte ens stackars kollega behöver stå och vänta på att en ska komma?
Anledningen till att jag frågar är för i morse var det två stycken jag har på Facebook som skrev just så...tyckte det var en lite konstig reaktion bara.
Nåväl.
Min mammaledighet börjar gå mot sitt slut, har ca 1 månad kvar. Tiden har gått så vansinnigt fort, försöker njuta varje sekund jag har kvar av ledigheten med Wilmer.
Jag har sökt utbildning till undersköterska, man får veta senast en vecka innan utbildningen börjar om man kommit in eller inte...
Håll tummarna!
Barcelona
Stackars Wilmer är lyckligt ovetande om att hans grymma föräldrar tänker väcka honom ur hans skönhetssömn, och klä honom tiiiiidigt i morgon bitti.
Varför då? För i morgon flyger vi till Barceloooonnaaaaa!
Dödsångesten över att flyga börjar smyga sig på mig igen. Usch.
Och så ska jag dra med mig min stackars lille Wilmer på detta också... :(
Men väl framme i Barcelona (om vi inte kraschar nånstans...) så blir det nog härligt.
Bara att få vara vi tre själva för några dagar blir underbart, ingen telefon eller dator i närheten.
Och få känna av lite värme och sol!
Tjoho!
Pass, kajalpenna och städpanik
I dag har vi fixat så Wilmer ska få sitt första pass.
När vi skulle ta kortet så fick jag sitta med en vit skärm mellan honom och mig, och så hade killen i luckan ett "fiskespö" med en grön drake som han lockade Wilmers blick med. Sen sa det klick!
Wilmer ser väldigt förvånad ut på bilden. :)
Läste nyss tidningen, nu ska Tommy Nilsson gå med i tuffa gänget och kalla sig för "Black" och måla sig med kajalpenna.
Så snart kommer säkert låtar som:
"Öppna din jävla dörr", "dina färger var blå (efter att jag slagit ihjäl dig)" och "en daghelvete".
Ser fram emot...tror jag.
Hela den här veckan kommer att gå åt till att fixa och dona här hemma. Det ser ut som en svinstia och på lördag kommer Anna, Stina och Mathilda hem till mig på lite mat. Vi har legat sjuka vecka efter vecka (Jonas är fortfarande sjuk) så vi har inte fått något gjort! Panik!
Ska bli skönt på lördagkväll när (förhoppningsvis) lägenheten är städad och fixad, då ska jag ta mig ett glas vin och njuuuuta. Men till dess...aaaaah!
Sådär...
...då var denna skojiga helg överstökad också.
Wilmer fortfarande förkyld och risig i magen, Jonas hade sin "mancold" som innebär att han kunde kola vippen vilken sekund som helst och jag åt något äckligt lösgodis i fredags som gjorde att jag legat och spytt och varit allmänt risig hela helgen. Jag sov bort hela lördagen...
Så roligt har vi haft det, och vi har inte fått ett dugg gjort.
Wilmer börjar äntligen bli sitt vanliga kinkiga jag igen. Dvs han äter fortfarande alldeles för lite och vägrar annat än välling och gröt (puréer och mosad mat går inte hem) men han äter i alla fall NÅGOT. När han var sjuk ville han inte äta alls och sov bara och jag höll på att gå upp i limningen.
Men nu börjar allt som sagt bli som vanligt igen. :)
Nu kan jag fortsätta att kämpa med att få honom att börja äta vanlig mat igen, envisa unge.
Vår kille är hela 7 månader nu.
När man sitter och håller honom emot sig i famnen som en kram, så har han börjat med att klättra upp med benen på magen på en, så han står man rumpan i vädret. Och så kan han stå i några sekunder, tror att han är fascinerad över hur hans ben funkar. :)
Vi tränar fortfarande på att få honom att sitta själv, det går i några sekunder innan det bär i väg åt något håll. Och han märker inte ens när han börjar tippa utan har kvar samma min och fortsätter att leka som att inget händer, ser ganska roligt ut. :)
Han har börjat prata med tydliga A:n. "Dadadanananana..." och så öppnar han munnen så mycket det går och gör den avlång varje gång han säger A:na.
Han har börjat få mer hår på skallen (tjohoo!) en riktig lintott har vi fått. :)
Inga tänder än.
:)
Lördag!
Måndag morgon kl 8 kommer det in X antal gubbar och börjar riva vårat kök.
Hade jag inte haft Wilmer att tänka på så hade jag stannat hemma och hejat på, för så less är jag på det här äckliga köket. Men nu finns ju lill-plutt, så han och jag rymmer hem till syrran några dagar nästa vecka.
Ska bli så grymt skönt att få ett riktigt kök! Med köksluckor och framförallt SPISFLÄKT! Tjohooo!
Jag trodde att jag skulle ligga däckad hela helgen för nån elak halsbasilusk har gjort ont halva veckan och bara blivit värre och värre, men den verkar sakta men säkert försvinna igen. Man ska väl inte ropa hej innan det har försvunnit helt och hållet, men det känns bättre i dag...
Det är nästan alltid värst i början när halsen sviiiider och bräääänner och det gör så ont att prata och svälja, men man kan liksom inte låta bli att svälja utan man gör det nästan oftare bara för att konstantera att...ja det gör fortfarande ont.
Det kanske är Wilmers snälla förkylningsbasilusker jag fått, han har nyst och hostat på mig hela veckan så det är egentligen inte så konstigt att jag blev smittad.
Jag hade tänkt att jag skulle träna både i dag och i morgon eftersom det inte blivit någon träning under veckan pga hostan, men jag törs nog inte träna i dag heller.
Har faktiskt lyckats gå ner 5 kilo på 3 veckor, så jag är helnöjd. BARA typ 20 kvar. ;)
Tänk vad träning, några salladsblad och ett ton med kyckling kan göra för underverk.
Nu kanske man ska ta och göra något av den här dagen också och hitta på något...
Vi kanske ses framför tv:n och Melodifestivalen i kväll? Hoppas på bättre låtar i kväll....!
Trötter
I dag gjorde Wilmer och jag ett premiärbesök på öppna förskolan.
Han struntade totalt i kompisarna runt omkring honom, och koncentrerade sig med blicken fäst i leksaken jag lagt i händerna på honom samtidigt som han dregglade av upphetsning.
Efter ca 2 minuter började han gnälla till och sekunderna senare brista ut i ilsket gråt samtidigt som han slänger iväg leksaken.
Jaha, då var han trött på den...vi provar med en ny. Samma sak där efter ca 2 minuter...
Sägs att såhär små barn inte kan vara bortskämda, men jag vet inte jag. :)
Det där temperamentet blir inte att leka med när han blir äldre.
Ändå så var varken Jonas eller jag särskilt vilda som barn, jag var bestämd och ville gärna bestämma över kompisarna och hittade på en massa konstiga saker. Men aldrig det där att man blev tvärarg från den ena sekunden till den andra. Men samtidigt så är Wilmer den som ger ifrån sig ett stort leende så fort han slår upp ögonen efter vilan, så det är bara när leksaken blir tråkig eller när han tycker att jag krånglar för mycket när han ska bäddas ner i vagnen som han tjuter rakt ut. Nångång måste man ju få bli arg även som bebis. :)
Nu står reseväskan på sängen igen nästan färdigpackad.
I morgonkväll åker vi till K-holm igen för på fredag är det begravning av vår fina mormor.
Morfar är utom sig av sorg, han har fått låna min lilla övernattningslägenhet för att få komma ifrån ålderdomshemmet och rummet där mormor gick bort.
Blir tufft på fredag.
Just nu väntar jag bara på att Jonas ska komma hem.
Ska i väg och träna kl 19, det blir min lilla egentid och den är efterlängtad!
Även fast det innebär att jag måste göra hemska armhävningar.
I går somnade jag med huvudet på spjälsängskanten när jag skulle söva Wilmer, obekvämt som attans och nacken värkte och armen var bortdomnad när jag vaknade.
Får hoppas att jag inte somnar under träningen i dag...
Skriiiiiiik!
Nyss hemkommen efter en flera timmar lång promenad i kylan.
Mina lår är helt röda av köld, så i morgon åker nog termobyxorna på! Hatar att frysa och jag är alltid frusen på vintern, spelar ingen roll om jag är ute eller inne...
Medan vi var ute på promenaden kom jag på att Wilmer behövde få ny blöja och så var det matdax.
Men vi var ganska långt i från något köpcentrum eller nån affär man kunde gå in i, så jag tog hissen ner till tunnelbanan till spärrarna och tänkte göra allt där.
Wilmer blev pipigare och pipigare, och jag vet sen innan att den stora bomben slår ner vilken sekund som helst och pipet övergår till dödsvrål.
Blöjan var full och han brukar alltid somna med flaskan i munnen så jag tänkte att jag byter på honom först, så slipper jag böka med honom när han somnat.
Och mycket riktigt, medan jag bytte blöjan slog bomben ner och det med besked.
Plötsligt börjar han skrika som en gris i slakthuset och folk tittar på mig och gubben i biljettluckan lutar sig fram för att se vad jag gör med det "stackars" barnet, för på honom lät det som han fick storstryk och höll på att dö. Minst.
Samma sekund som flaskan kom in i munnen tystade han och jag kunde torka bort svetten och andas ut. Men jag kände mig verkligen som en barnmisshandlare där ett tag, skriket ekade i huvudet på mig ett tag efteråt.
Blir inte kul när han kommer in i sin första trotsålder, mamma mia...
Sen gick vi till hunddagis och hämtade Mille, vandrade hem och nu ligger bebis under bebisgymmet, vovven utslagen i saccosäcken och jag sitter här.
Jonas ska ha filmkväll med kompisarna i kväll.
Wilmer och jag ska roa oss med ett bad, kvällsmat och sen pyjamasen på och sova!
Kommer nog inte bli en sen kväll för min del heller, är redan jättetrött.
Utvilad
Sov faktiskt förvånadsvärt bra i natt. Trodde att jag skulle sova mer oroligt, brukar göra det när jag är ensam.
Vaknade med ett ryck kl 4 och tittade i spjälsängen bredvid mig, och det tog några sekunder innan jag kom på varför den var tom. Nästa gång jag vaknade var klockan 9.30! Såå skönt.
I dag står träning på schemat. Stoppade i mig lösgodis i fredags och i går blev det Kinapuffar, blää...alldeles för mycket godis, och det straffar sig på vågen i dag.
Får se om jag får med mig Karolin på passet också. :)
I övrigt hoppas jag bara att den här dagen går snabbt så jag får hem Jonas, Wilmer och Milton snart igen.
Saknar dom.
Ninadagen
Tidigt i dag åkte Jonas, Wilmer och vovven till Jonas mamma som bor på landet.
Kvar i stan är jag och katten.
Jag följde inte med för Anna, Eva (Annas syster) och jag ska gå och se "Dirty dancing" på Chinateatern i kväll.
Det är första gången jag är utan Wilmer en hel dag.
Redan 10 minuter efter dom hade åkt så saknade jag honom.
Känner mig halv utan min lille kille.
Gick till Friskis förut och körde ett pass, kändes konstigt att gå utan att skjuta en vagn framför sig.
Just nu när jag vet att dom kommit fram ordentligt och jag varit ensam i några timmar så känns det faktiskt lite skönt att få rå om sig själv lite för en dag. Att bara få ta en dusch i lugn och ro och dessutom smörja in sig med lite kroppslotion känns som ren lyx!
Fast det är ändå tur att dom kommer hem i morgon, då blir det puss och kramkalas.
Vi funderar på att börja använda sittvagnen snart. Wilmer börjar bli så lång så om några centimeter till så får han inte plats i liggdelen längre. Han är så nyfiken på omgivningen så jag tror att han skulle tycka att det vore kul att sitta upp och se sig omkring lite.
Vi var till BM i går och nu väger han 5725 g och är 63 cm lång.
Det var flera nyfödda i väntrummet och då såg man verkligen vad mycket det är som hänt med Wilmer.
Han är lååååångt i från en nyfödd nu.
Han har upptäckt sina fötter och rullar som en boll åt sidan nu. Och så blir han jätteirriterad om man har honom bakåtlutad när man sitter med honom i knät, han vill sitta framåtlutad så han ser ordentligt vad som händer omkring honom. Han dreglar 27 liter saliv per dag och han har börjat förstå när man skojar med honom och ler eller ger ett glatt läte. Favoriten är när man har tungspetsen utanför munnen och andas ut genom munnen så det låter som en lång prutt.
Eller när man låtsasäter på hans mage, men det brukar sluta smärtsamt med att han har mig i gisslan genom att han lyckats få igenom båda sina fötter i mitt halsband, och så har han ett fast grepp om mitt hår.
Nu ska jag ta och göra mig i ordning, ska snart hem till Anna och bli bjuden på Tacos.
Mumsigt. :)
Ha en skön helg och trevlig första advent!
Dagarna som går...
Hela familjen har varit däckade av nån elak förkylningsbasilusk som verkligen slagit knock-out på oss.
Hela veckan har jag varit jätteförkyld, men Jonas har ju jobbat som vanligt så att bädda ner sig och tycka synd om sig själv kunde jag glömma. Enda sättet att få Wilmer att sova några timmar på dagen är att gå staden runt 4-5 timmar dagligen. Inte så kul när man känner sig svimfärdig och fryser och svettas om vartannat.
Så när sen Jonas kommer och gnäller att han är sjuk och absolut inte ens orkar byta blöja på Wilmer, så fick han onda ögat av mig kan jag lova. :)
När Jonas är sjuk så har ju han kunnat vila sig en massa för jag tagit hand om Wilmer, men när jag är sjuk så får jag ju också ta hand om Wilmer...så frågan är när tusan mammor får vila upp sig efter/under en förkylning?
Jobbigast var ändå att se Wilmer vara sjuk och inte kunna hjälpa honom så mycket förutom att ge Renässans och höja huvudändan på sängen...
Näsan rann på honom och hostan slog i bröstet på honom, blek som ett lakan och grinig.
Men som tur var så försvann det efter 2 dagar på honom. Nu är det bara Jonas som ska komma på att han inte är så sjuk som han tror. ;)
I morgon är det ny vecka och nya krafter. Kan förhoppningsvis komma i gång med träningen igen!
Vi är i full färd och köpa ny bil, eller ja...en ny begagnad bil vill säga. Och vi har hittat en bilfirma som vi ska göra ett byte med. Dom har gett oss ett pris för vår bil, ett skampris kan jag tycka men ingen annan verkar vilja ha vår bil och vi har hittat en bil vi verkligen vill ha, så det är ett snabbt köp som gäller här. Vi får ju förstås betala mellanskillnaden sen, men ändå så känns det värt det.
Så i slutet av kommande vecka har vi troligvis en ny bil, känns heeeelt okej.
En Audi A6. Svart.
På tisdag ska Wilmer och jag gå på bebiskonsert. Tänk er 200 bebisar i åldrarna 0-12 månader med sina mammor/pappor, och så ska vi sjunga och dansa. Ljudnivån kommer att ligga på samma decibel som en rockkonsert skulle jag tro med 200 bebisar som skriker samtidigt, funderar STARKT på att ta med mig öronpropparna... ;)
I övrigt har helgen varit lugn. Blev en snabbvisit hos svärmor under 1 dag för vi skulle hämta vinterdäcken.
Sov till halv tolv idag (med några avbrott under natten/morgonen), var grymt skönt!
Hoppas att ni också haft en skön helg.
Tjuvar i trappen
I går när jag äntligen kom hem efter en heldag ute så var jag fullpackad med matkassar, skötväska, bebis och vovve. Så jag orkade inte leta fram nycklarna till källaren och vagnförrådet, så jag ställde vagnen nere i trapphuset en gång. Den får inte plats i hissen...
I dag när vi skulle ut igen så hade någon vänlig själ stulit vår fårskinnfäll och två filtar, kvar fanns en tunn filt jag har längst ner i liggdelen.
Så tråkigt med oärliga människor, förstår inte hur man kan stjäla från andra människor och gå därifrån med gott samvete. Dessutom från en barnvagn! Det är ju inte jag som blir lidande, det är ju Wilmer.
Jag fick lägga honom i den hårda liggdelen utan filtar och gå raka vägen till Babyproffsen och köpa nytt, för han måste ju ha under vintern...
Funderar på om jag ska skriva en lapp och sätta nere vid porten och efterlysa grejorna, men jag tvekar eftersom jag ju då indirekt anklagar grannarna för att vara tjuvar. Men samtidigt verkar det lite väl långsökt att en främmande person skulle ha sett vår vagn ute från gatan, kommit in genom porten som dessutom har portkod, och tagit ett par filtar och en fårskinnfäll och låtit vagnen stå kvar?
Vem gör så? Då är det väl enklare att ta hela vagnen i såfall?
Efter Babyproffsen gick vi en runda och hamnade som i de flesta fall nere i centrum.
Vi hälsade på Jonas på jobbet och den här dagen skulle en kollega till honom också få besök av sin tjej och deras 7 veckor gamla son, och bjuda på fika.
Med tanke på förra besöket (då jag fick vänta utanför) så frågade jag Jonas lite sarkastiskt om jag dög för att visas upp för kollegorna i dag.
-Jaaadååå, det är klart sa Jonas.
Men lite senare när jag fått av mig jackan, så såg han stressad ut och började han borsta av min tröja för den hade ett par hårstrån på sig.... (jag tappar hår som en toka just nu, håller sakta men säkert på att bli flintis!)
Blev en trevlig fikastund till slut...
Nu har Wilmer gjort några till framsteg:
Först så har han börjat sparka som en tok så fort man lagt honom på skötbordet. Borta är den snälla bebisen som bara låg där snällt och stilla och lät en hålla på. Nu sparkar han oss i magen allt vad han orkar, samtidigt som armarna vevar runt och ett pruttljud och 20 liter saliv kommer ut ur munnen.
En vacker dag får han nog in en fullträff på både Jonas och mig.
Jag flyger nog ut genom väggen bakom mig och Jonas får hela paketet insparkat mellan skinkorna a la Christer Lindarw.
Nästa grej han lärt sig är att från liggande på rygg rulla till sidan. Han klarar inte att rulla runt ett helt varv än, men vi är väldigt stolta över det halva varvet också. :)
Sista grejen är att han greppade tag i sina fötter för första gången idag.
När vi träffade den lilla 7 veckors bebisen så insåg vi vad snabbt allt går!
15 veckor gammal redan och "pratar" hela dagarna, har upptäckt sina händer och fötter, dregglar litervis varje dag (tänder på g? undrade BM), han har en egen vilja och den är stark! Han avfyrar hur många leenden som helst varje dag, har börjat göra pruttljud när han håller i en leksak, han smakar och undersöker saker som vi sätter i händerna på honom.
Det händer så himla mycket varje dag, så himla roligt att se!
Fars dag!
I dag överraskade vi Jonas med en present och en fika på Thelins en bit härifrån.
Wilmer klädde vi upp lite dagen till ära med en body med en tecknad slips på och så nya rutiga byxorna till.
Han blev så fin lilla hjärtat.
Om ett par timmar ska jag träffa Karro utanför Friskis och ska jag träna bort fikabrödet jag nyss moffat i mig.
Blev ett pass i går också, hade bokat ett baspass men det hade dom ändrat till medel.
Jobbigt som fan, men skitkul samtidigt. :)
Jag är på gång känner jag. Huh! *spänner mina s.k muskler som gömmer sig långt där inne nånstans....*
