Så som det alltid borde fått vara

Om man kunde gå tillbaka i tiden, hur långt tillbaka skulle du gå då?
Jag skulle ge min lilltå för att få uppleva några dagar till med mamma så som det var innan hon blev sjuk.
Sitter och plågar mig själv genom att kolla på gamla kort som egentligen inte är så gamla, men dom känns avlägsna. Det känns redan som att hon varit borta i evigheter men det är bara en månad i morgon.
Tror att både jag och syrran är överens om att det här har varit en helvetesmånad, vi ringer och messar varandra varje dag och ena dagen är den ena ledsen och nästa dag är det den andra. Vi saknar henne varje dag sådär så man inte riktigt vet vart man ska ta vägen, man får nästan panik för man kan ju inte ändra på det faktum att hon är borta.
Jag hatar livet just nu, allt känns så himla meningslöst!
Längtar tills den dagen när allt känns bättre igen för jag är så trött på att höra mig själv gråta varje dag, orkar inte mer.
BLÄ.


Den gamla goda tiden och vi är på väg mot Junibacken...


Mamma, Mia och barnen hälsar på mig i Stockholm, det är
högsommar och vi njuter av varsin glass på gräsmattan...


Nyårsafton...

o.s.v.....varför kunde det inte alltid få vara såhär?
Vi njöt ju av livet och hittade på en massa kul tillsammans...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0