Att heta eller inte heta...
Tjejnamn hade vi hur många som helst på lager, men med killnamn går våra åsikter helt isär.
Vi har skrivit listor med killnamn och inte ett enda namn kan vi komma överens om.
Långa killnamn blir smeknamn, som Christoffer blir en Krille och en Daniel blir en Danne o.s.v så vi vill försöka komma på ett namn där han inte behöver få ett fånigt smeknamn. Så ett kort, bra, inte allför vanligt namn är vad vi letar efter, men det är inte helt lätt. :)
Sen måste ju namnet även passa på honom både som liten och vuxen. Vissa namn är jättegulliga på små barn som tultar runt i lekparken, men kanske inte är lika gulligt när den lilla har vuxit upp till en vuxen man.
Shit så svårt!
Här är våra namnförslag hittills:
Mina förslag: Elias, Wilmer, Love, Oliver, Liam, Neo och Leon. Och Jonas har kommit på "fel" på samtliga namn.
Jonas förslag: Felix (det heter hans katt!), Oscar (det heter hans mammas katt!), Axel (när han är full kommer han att presentera sig som Asel) Max (hamburgekedja?), William (heter ALLA ungar i dag) och Ville (och sen kommer lillasyster Kunde eller?).
Ja det är inte lätt det där.
Har ni några fina namn på lager så SNÄLLA, skriv några rader på kommentarer!
Annars kommer nog vår son att få gå namnlös.
Sjuk
Jag har haft magknip, frossa, feber, JÄTTEONT i kroppen och varit illamående. Två av symtomen (magknip och illamåendet) kan jag iofs skylla på järntabletterna jag började ta förra veckan, så dom tänker jag inte ta mer utan får försöka hitta en annan sort helt enkelt, ELLER så får jag äta något som innehåller en massa järn...jordgubbar t.ex mmmums. :) Har ni smakat jordgubbarna än? Smällde i mig en hel liter förra helgen, dom var riktigt goda faktiskt!
Var febern kommer ifrån har jag ingen aning om, men den har tack och lov gått ner nu och lilla bebisen i magen sparkar för fullt så honom har det nog inte gått nån nöd på. :)
Fast vi började bli lite oroliga när febern steg till 38,3. Vid 39 graders feber ska man uppsöka läkare stod det på nätet för då kunde det vara fara för bebisen, men tack och lov så steg aldrig febern så högt upp.
Ja, så här har ni mig... en mindre vacker syn för omvärlden, sängliggandes, skulle behöva en välbehövlig dusch men har ingen ork att stiga upp just nu.
Fast i morgon ska jag jobba är det tänkt så jag måste väl stiga upp snart ändå och försöka ta den där duschen och kanske komma ut i det fina vädret. Ska ju öppna förskolan i morgon och vi är inte så många som ska jobba i morgon för det är en "klämdag", så jag kan nog inte hitta nån som kan öppna åt mig så det är bara att pallra sig i väg.
Men sen på tisdag är det ledig dag igen, ska bli underbart skönt!
Sen är vi inne i maj månad gott folk.
Lovely!
Den månaden bjuder på en massa skoj: syrrans födelsedag, babyshower, besök hos barnmorskan, Eurovision, konferens i skärgården med arbetskompisarna, hudvård med syrran o kusinerna, tårtkalas hos Sofia och P-Å, Karro kommer på besök o.s.v o.s.v
Nä! Om man skulle ta den där duschen nu då...
Barnvagn
Vi har blivit med barnvagn! ...eller ja, vi har i alla fall beställt en och skickat in en delbetalning.
Jag lyckades övertala Jonas att följa med till centrum, och kika på vagnen jag sett när Anna och jag varit där. Jag lät nog som att jag jobbade som en försäljare i affären när jag skulle visa hur bra vagnen var, för rätt som det var sa han "ja, men jag tycker att vi bestämmer oss för den här vagnen". Sagt och gjort så stegade vi fram mot kassan, men där stod en ung kille som verkade jobba ensam i affären den dagen. Inte för att vara den, och killen var säkert jätteduktig på sitt jobb, men hur mycket information skulle han ha tid att ge oss om vagnen för vi hade ju ett gäng frågor vi ville ha svar på. Vi bestämde oss för att gå hem och kolla internet om man kunde beställa vagnen nånstans för samma pris. Vi hittade ett ställe som dessutom sålde den för 1000-lappen mindre än i affären. Så vi ringde till stället och hörde oss för om lite saker och allt lät bra, så vi slog till. Vi har ingen aning om vi gjort en vanvettsaffär, men det kan man väl iofs aldrig vara säker på innan man fått grejen.
Jag har längtat såå länge efter en så fånig sak som att köpa vagn, så lyckan är total just nu. I dag är det dessutom 4 månader kvar till beräknad datum när vår efterlängtade bebis ska komma.
Shit. Om ca 4 månader blir JAG mamma! Hjäääälp!
Surt sa räven
Konserten är inställd och den blir av den 10 oktober i stället...
Så nu vet vi inte hur vi ska göra, för då i oktober kommer vår lille son bara vara drygt 1 månad gammal. Och man lämnar ju inte gärna bort dom när dom är så pyttesmå. Blir nog den andra konserten vi får ställa in...vi får ju troligtvis ställa in Coldplay i slutet av augusti med.
Musprutt också.
Honey! I'm home....
I går kom äntligen min semesterfirare hem igen. Han såg lite rolig ut med sin kritvitsstreckade kavaj, solglasögonen hängande på översta knappen på kavajen, sommarskor och röd som en tomat i ansiktet när han dök upp i dörren. :) Alla andra går i vinterkläder och så kommer han sådär. Det är min älskling det.
Skönt att han är hemma!
I kväll ska vi till Debaser och lyssna på det norska bandet "Donkeyboy". Hoppas att killen i magen inte protesterar alltför mycket över den höga volymen som brukar vara där.
Barnvagn
"32000 euro för 6 liter champagne. Jag köper!"
Hoppas att han skojade...
Såg på filmen "Baksmällan" i går så lite orolig blir man ju. ;)
Anna, Sebastian (hennes son) och jag umgicks nästan hela dagen i går, hennes man var också bortrest.
Vi gick b.la till Solna centrum och så gick vi till leksaksaffären för hon skulle köpa några leksaker till sonen, då såg jag att det även fanns barnvagnar där. Så jag kila iväg till dom för att provköra dom lite och känna och så.
Alltså det finns hur många barnvagnar som helst! Det är rena barnvagnsdjungeln, så det är jättesvårt att välja en av dessa tusen.
Men i allafall, jag började köra nån vagn fram o tillbaka, och kors o tvärs....och den var ju riktigt snygg, precis en sån som vi kollat efter på Blocket för att komma undan lite billigare prismässigt. Kollade efter prislappen och väntade mig att se 11000 :- eller något sådant, men icke...5900:- kostade den och vips så blev Nina hysteriskt sugen på att köpa vagn. Men det går ju inte när Jonas inte ens befinner sig i samma land som jag, han måste ju få säga sitt. Så nu har jag skickat 2 hysteriska e-mail till honom om hur bra vagnen är och skickat bilder och vill väl helst att han ska skriva "spring och köp!", men det lär han ju inte skriva så jag få vackert vänta till på tisdag eller onsdag när vi kan kolla på den igen. Då kommer vagnen garanterat vara borta.
Attans järnspikar.
Sicken otur.
Suck.
Orkidé
Jag kommer t.e.x alltid att tänka på mamma när jag ser vita liljor, rosa rosor och orkidéer.
Minns när jag var hemma hos henne och satt hos henne inne bredvid hennes säng där hon alltid låg.
Hon sa: Du, jag kommer inte på det....vad heter blomman nu igen som jag har står där i fönstret?
Jag visste ju vad den hette men för tillfället så hade jag också tappat bort det. Vi funderade och funderade men kunde inte komma på det.
Någon dag senare skulle jag åka hem för jag hade varit hos henne i en vecka i sträck och kände att jag behövde hem och andas lite. Hade hjälpt henne dygnet runt med allt, t.o.m på nätterna ropade hon på mig i bland för att hon behövde hjälp med saker och det gjorde jag ju såklart för henne, men nu behövde jag lite paus.
Hon sa inget först, men när det var dags att gå och jag skulle krama henne så tittade hon på mig med tårfyllda ögon och kramade mina händer och sa:
- Snälla, du KAN väl stanna här en dag till?
Jag: Men mamma jag har redan beställt tågbiljett, jag kommer tillbaka till dig om några dagar, jag lovar!!
Hon hade aldrig reagerat så förut när jag skulle åka hem, men för stunden så tänkte jag inte på mer än att jag ville hem.
Men efteråt har jag tänkt så mycket på det där.
Kände hon på sig att hon inte hade så många dagar kvar??
Vad hade hänt om jag stannat?
Sen kommer det där samtalet från syrran 2 dagar senare som jag heller aldrig kommer att glömma, minns det ordagrant. Mamma hade gått bort. Och bara för att jag varit så självisk så var hon ensam när hon gick bort.
När vi kommer och ska ta farväl av henne så har hemtjänsten spridit ut bladen från samma orkidé som vi inte hade kommit på namnet på några dagar tidigare, och lagt dom på hennes kudde runtom henne och så höll hon några blommor i sina knäppta händer också.
Jag hade kommit på vad blomman hette och kände på något sjukt sätt att jag var tvungen att berätta det för henne, så jag viskade i hennes öra: Mamma, jag har kommit på det....den heter orkidé.
Nu står den blomman i vårt vardagsrumsfönster, den har inga blommor på sig men den har så många minnen så jag klarar inte att göra mig av med den än.
Och förhoppningvis så kommer den tillbaka med nya blommor när sommaren kommer. :)
Semesterbilder!
Rosa moln
I dag var vi till BM igen och denna gången fick vi höra bebisens hjärtljud. Det bästa ljudet jag hört på länge. Jonas och jag bara tittade på varandra och log, det är fortfarande en sån overklighetskänsla att VI äntligen ska få en bebis. För några månader sen hade jag nästan infunnit mig i att jag inte skulle kunna bli mamma på ett "normalt" sätt. Så att få uppleva allt det här känns bara som en lång, underbar dröm. Hjärtljuden låg på 152, men vi vet ju redan att vi får en kille. :) Han var VÄLDIGT rörlig som vanligt, och jag känner ju, särskilt när jag lagt mig för natten, hur det rör sig en massa där inne i magen.
Den här dagen kunde inte fått en bättre start, så nu ska jag trippa vidare på mina rosa moln och kanske arbeta lite också. Barn+personal är på utflykt och jag sitter här och väntar på att dom ska dyka upp.
Men fram till dess tänker jag bara sitta här och drömma mig bort lite. :)
Underbart
Den här utsikten från balkongen kan man rätt snabbt vänja sig vid. :)
Vi har precis glufsat i oss av den goda, kaloririka frukostbuffen. Solen är på topp nu och vi ska snart åka ut med bilen (med världens svagaste motor) som vi hyrt. Man kan köra på högst tvåans växel i alla backarna här, lägger man i trean dör bilen efter ett tag. Motorn går på högvarv hela tiden och man ville först gömma sig när man kom farande, tills man insåg att alla bilars motorer lät likadant. :)
Hoppas att ni har det bra där hemma också, oss går det i alla fall ingen nöd på. ;)
Glad Påsk
Godmorgon!
Det börjar det bli dags att packa väskan. Fast jag ligger kvar i sängen fortfarande och lyssnar på regnet som droppar ner på fönsterblecket. Försöker fatta att om några timmar är vi på Madeira, men det går lite si och så med den saken.
Vi har en massa att ordna med innan så jag har egentligen inte tid att ligga här, men så länge Jonas står i duschen så vet han inte att jag fortfarande ligger och segar. Fan...nu stängde han av vattnet.
Aja, upp och hoppa!
Önskar er en skön och glad påsk, ses om en vecka. :)
Ödets ironi 2
...Ha ha hu hu huu.. Och nu när jag ska ta bussen så har dom flyttat busskuren från närmast på gatan, från tunnelbanan sett, till allra längst bort. Jippi.
Ödets ironi
Hur otur kan man ha egentligen??
Jag tror inte att jag haft en enda frånvarodag på hela hösten och vintern (möjligtvis högst 1-2 dagar som jag i såfall glömt bort). Och just i dag, 1 dag innan vi ska åka utomlands så börjar mitt knä att krångla!
Kände inget i morse men så har en obehaglig känsla och värk smugit sig på under dagen.
Nu på eftermiddagen var det så illa så jag kunde knappt gå alls, utan blev sittande och kunde inte annat än att stryka på mitt onda knä.
Och tror ni att jag har bilen med mig till jobbet i dag? Nää... Den tog Jonas till landet i går för att djuren ska dit medan vi är borta, och så skulle hans brorsa hjälpa oss att fixa lite grejor som behövdes bytas.
Så det fanns inget annat än att halta sig bort till tunnelbanan för att komma hem. Just nu längtar jag bara hem till vår soffa och att få sträcka ut knäna och vila!
Gravid
Hade inte så höga förhoppningar på den filmen, trodde att den nog skulle vara lite i Stig-Helmer stilen...sådär töntigt svensk. Ja, Stig-Helmer filmen vägrar jag se.
Men "Kvarteret..." var faktiskt grymt rolig, så har ni inte sett den - gör det!
Sista jobbardagen i morgon innan semestern börjar! Så-himla-underbart!!!
Fast jag har lyckats gömma undan mina sommarkläder på ett väldigt bra ställe för jag hittar dom inte nu.
Har bara två svarta mammaklänningar som jag har lagt fram...och dom kan ju inte vandra runt i en hel vecka.
Får leta vidare helt enkelt.
Sen måste jag hinna ge utväxten på huvet en färgomgång, och raka varulvsbenen.
Att håret växer snabbare när man är gravid är ingen myt! Rakar man sig under armarna så är där nästan en cm hår redan nästa dag.
Och då överdriver jag faktiskt bara liiite. :O
Har märkt en massa saker som är nya sen jag blev gravid:
*Sover jag för länge på rygg så vaknar jag till slut av att hela rummet snurrar. Har fått den fina förklaringen att livmodern tynger på kroppspulsådern och gör det svårare för blodet att pumpa i kroppen - vips man blir yr.
Men hur lätt är det att kontrollera när man sover...? Och att gömma kuddar under madrassen hjälper inte, jag hoppar bara närmare Jonas i sömnen och vips sover jag på rygg igen.
*Det blir svårare och svårare att sitta och ta på sig skorna utan att få en nära döden upplevelse.
*Gör man en hastig rörelse (ställer sig upp från sittande, hostar eller vänder sig i sängen) kan man få som ett knivhugg långt nere i magen. Men det är "baaaaraaaa normalt". Det är ligamenten (vad nu DET är för något??)...men det gör så helvetes ont i bland!
*Rätt som det är så har man andras händer på magen. Sitter jag och äter på jobbet med barnen så kan deras händer plötsligt ligga på min mage samtidigt som man får komplimangen "vad TJOCK du är, fröken!"
Står jag och torkar händerna så har det hänt ett en kollega i förbifarten har strykt på min mage.
Hjälper jag barnen i hallen att klä på sig så kan jag plötsligt i nästa sekund stå och få magen knådad av en kollega. Det verkar vara den spontana reaktionen när man tar på magen att först försiktigt strykande för att sen gå över i ett knådande, gärna med kommentaren "men magen är ju helt hård nu.." *knåda* knåda*
Har i bland vaknat av att Jonas mitt i natten ligger och stryker mig på magen.
Det sista känns ju bara mysigt, men dom andra situationerna känns fortfarande lite ovant. :) Undrar om man någonsin vänjer sig?
*Har fått frågan av vissa barn på jobbet
"-Har du bebis i magen?
-Ja, svarar jag.
-Nääääää, det har du inte alls det, svarar ungen skrattande.
-Jo, det har jag. I augusti ska jag få en bebis.
Barnet tittar storögt på mig i några sekunder innan det skrattande utbrister -Näääääää, du skojar ha ha ha..."
Jaha?
Och det bästa är väl att jag bara är halvvägs så allt kommer att bli roligare och roligare........ :)
Strandad val?
