nijomisi

Även fast jag stått i köket hela dagen på jobbet och plågat både stackars barn och kollegor med min mat, så verkar jag inte ha fått nog av matlagning för i dag. Helt plötsligt blev jag sugen på att baka något (eller så var det det färdiga resultet som lockade mest?) så nu står en äppelpaj i ugnen på gräddning.
Eftersom min karaktär som oftast lyser med sin frånvaro så har jag bett min käre minst lika sockersugna sambo att vara min karaktär. Så jag frågade honom om jag skulle baka något och fick ett rungande "javisst!" tillbaka.
I nästa sekund var jag på väg till affären och nu står kakan alltså i ugnen.
Uschande mej. Vad hände med mitt "nu jävlar!"? Var ju superduperladdad för några veckor sen men det är som bortblåst nu igen. Skit också. Känner bara det där jävlar anammat typ var tredje dag och det går ju inte för sig, jag behöver professionell hjälp tror jag. Helst nån som hugger av mina armar och sätter mig på en öde ö och hämtar hem mig igen efter 1 månad. Fast iofs...om jag blir satt på en öde ö så behöver jag nog inte hugga av armarna...kan vara bra att kunna vifta bort flugorna som käkar på mig på nätterna.
Vad kostar det att gå till en dietist? Nån som vet?
Har ju min fina vän Sanna som utbildar sig till dietist men det är ju samtidigt lite känsligt att kompisarna vet vad man väger...hm.
Kanske går att ta reda på via Internet...men det gör jag sen...först ska här ätas äppelpaj!
Fy o blä. ;)