Smelly cat...smelly cat...

Tänk att man kan sakna en liten varselse som inte säger ett ljud och mest bara ligger och sover dagarna igenom, men som ändå är bra sällskap.
Vi lämnade kvar Simba på landet hos Jonas mamma i helgen för att han håller på att bli helt förslappad och behöver ut och springa lite. Och nu är det jättetomt här hemma, jag får t.o.m gå på toa ifred utan att han kommer och skrapar på dörren och vill in och gosa...
Men i helgen kommer han hem igen med förhoppningsvis lite ny energi och är på sitt vanliga goshumör.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0