nijomisi

Så är dagen här, dagen då Wilmer SKULLE ha fötts men jag klagar inte på något sätt, det är himla skönt att ha förlossningen överstökad. :) Dessutom har vi fått njuta av att ha lillkillen hos oss en månad extra. :)

I stället för att ligga på förlossningen så har vi haft en himla mysig eftermiddag med Anna och hennes son Sebastian. Vi har gått runt i en massa affärer och bränt pengar som man egentligen inte har råd att bränna ( i alla fall inte jag), men det resulterade i alla fall i en ny body, byxa, pyjamas, sockor och mössa till Wilmer.

Sen åt vi lunch tillsammans också, jag tog en Ceasarsallad (Secarsallad enligt menyn) som mest smakade julskinka...urk.

Har dessutom pratat med en massa människor i dag också som tack vare Wilmer tar kontakt och börjar snacka med mig. I dag mötte vi en tant som också föddes för tidigt och bara för det har dåliga naglar och kalla händer i dag och hade en pappa som var doktor, en gubbe som har jobbat med barn i hela sitt liv och har en 28 årig son som han i dag inte har någon kontakt med, han längtade dessutom efter att få en dotter som han kunde skämma bort men han trodde att hon skulle hata honom för att han skulle vara FÖR överbeskyddande. En gubbe som sa att om 18 år kommer jag inte att se röken av Wilmer för då är han vuxen sen gick han skrockande därifrån (skadeglädje när den är som bäst? :) ), 3 stycken som trott att Wilmer är en flicka och utbrustit "ojdå" när jag sagt att han är en kille och så det vanliga gänget som kommer smygande bakom mig, ALLTID med kommentaren "den där var inte många dagar gammal..."

Tänk att så många av alla sura miner som man mött på gatorna i alla år helt plötsligt har blivit till leenden och folk som öppnar sina hjärtan och berättar saker om sina liv, tack vare en liten bebis. :)