Zzzz...

Såg nu att min förlossningsberättelse blev skriven i både då-tid och nu-tid lite blandat, får skylla på att Jonas stod en bit i från och tjatade. ;)
 
Vi har börjat lära känna vår kille nu och börjar lära oss de olika signalerna och allt vad det innebär att ta hand om en liten bebis.
Men måste ändå säga att han (hittills) är en väldigt snäll bebis som sover de flesta timmarna på dagen, och bara säger till när han är hungrig eller när det är dags att byta blöja. Prematurbebisar sover väldigt mycket så det är väl bara att passa på att njuta, vi kanske lever i lugnet för stormen just nu...
 
Djuren har fått komma hem från landet nu och dom reagerade båda med rädsla.
Wilmer skrek i högan sky och katten gick omvägar runt honom och hunden nosade på Wilmers fot, sen backade han flera meter och höll sig på säkert avstånd resten av dagen.
Men...det blir säkert bra.
 
Nu ska vi försöka få i oss lite mat innan vårat lilla monster vaknar och vill ha mat igen.
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0