nijomisi

Nu har det gått några dagar sen jag skrev igen.

Jonas och jag har gjort en liten minitripp till Västervik mellan mån-ons för att känna att vi varit NÅGOT hemifrån under semestern. Och det blev alldeles perfekt, Västervik är en jättemysig liten stad med många fina ställen.

Det är syrran och hennes familj som börjat åka dit under somrarna sen något år tillbaka, och vi var också sugna på att åka nånstans så vi åkte också dit.

Och det ångrar vi inte, kan nog bli fler besök där borta i framtiden. :)

 

I dag var det dags för ett BM besök igen och nu har min vanliga barnmorska kommit tillbaka från sin semester, vilket kändes rätt skönt.

Hon kontrollerade blodsocker, äggvita, blodtryck och järnvärde och allt såg faktiskt bra ut idag till min stora lycka.

Så skulle vi bara byta rum och lyssna på bebisens hjärtslag och jag skuttade lättad och glatt efter, för jag trodde ju att detta efter besöket skulle jag kunna gå därifrån UTAN att något hade krånglat.

Hjärtslagen slog ca 156 slag/minuten och så kom vi då till det jobbiga, BM skulle känna på magen att bebisen låg rätt med huvudet neråt.

Hon tryckte och tryckte men kunde inte känna om han vänt sig för det var en hård bula både uppåt och neråt, den ena bulan var huvudet och den andra rumpan men hon kunde inte avgöra vilket som var vilket. Så hon ropar in en HÅRDHÄNT kollega som också börjar trycka på magen, men inte heller hon kunde avgöra hur han låg. 

Så på tisdag blir det till att träffa en läkare och göra ultraljud för att se hur han ligger i magen, ligger han med huvudet uppåt så blir det till att åka till förlossningsavdelningen och träffa en läkare som ska göra ett vändningsförsök. Misslyckas det försöket så blir det antingen att föda i sätesbjudning (rumpan först) eller kejsarsnitt.

Nog för att jag har känt att han rumlar om VÄLDIGT i magen för han låg med huvudet neråt för några veckor sen, men jag blir grym på honom om han rumlat så han helt bytt håll! ;)

Nu blev jag helt plötsligt nervös inför ett eventuellt vändningsförsök, mycket mer nervös för det än för förlossningen konstigt nog. 

Snälla håll tummarna för mig på tisdag att han ligger rätt!