Host host snöööööörvel.

Nehepp, ödet ville inte att jag skulle gå och fira av våra blivande pensionärer på jobbet i kväll.
Sitter här och snurvlar och hostar för fullt så det vore dumt att gå dit och riskera att smitta någon.
Hade ju sett fram emot den här kvällen, det är ändå två kvinnor jag jobbat i 8 år tillsammans med och jag gillar dom båda två. Den ena har varit så gullig och omtänksam mot mig särskilt när mamma gick bort.
Och vi är så många som ska sluta på förskolan nu så den här kvällen hade känts som ett litet avslut innan vi alla går åt olika håll. Vet ju att det är många jag aldrig kommer att träffa igen sen när semestern har börjat.
Surt sa räven, men inget att göra åt. :(

Jonas har ju sina "aktiviteter" fler gånger i veckan, det är ölkvällar, åka iväg i flera timmar och flyga med modellflygplan, företagsmöten (som alltid avslutas i baren), spelkvällar (dvs spela tv-spel långt in på natten tills dom en efter en stupar) o.s.v
Jag sitter oftast bara ensam hemma och glor eftersom jag lyckades skrämma iväg alla "vänner" genom att först flytta till Stockholm, och sen bli föräldralös och dessutom sörja över det....då blev det för jobbigt för vissa.
Fast jag har hittat lyckan igen, eller rättare sagt lyckan har hittat mig och bosatt sig i min livmoder. :)

I dag skiner i alla fall solen och jag ska försöka ta mig ut till balkongen så fort solen hittat dit. Just nu skiner solen på grannhuset mittemot och tantelantan som alltid sitter med öppna fönster för dom har ingen balkong, halvnäck i för liten bikini så jag undviker vår balkong just nu. Omöjligt att undvika att se henne när man vet att hon sitter där, tittar man åt ett annat håll så ser man henne ändå i ögonvrån... :(
Nåväl.
Ha en skön dag allihopa!




Kommentarer
Postat av: Ida

Det är tragiskt vad svårt vissa har att hantera döden, alla kommer ju drabbas av den trots allt... hoppas du träffar nya vänner som accepterar att vissa inte lever det lättaste livet. Jag hade väl "turen" att inte ha så mycket kompisar när jag blev föräldralös, men på senare år har jag tenderat att bara bli kompisar med de som också upplevt jobbiga saker och kan förstå, även om de inte upplevt exakt samma saker. De övriga som bara accepterar en när man är glad och har det lätt i livet är inte så mycket att ha...

2012-06-18 @ 09:12:24
URL: http://energida.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0