nijomisi

Blev en riktigt mysig helg faktiskt såhär med facit i hand. :)

Först i lördags så gick jag på stan och funderade på vad man skulle köpa i present till morfar (som fyller i dag) och till Albina (som fyllde i går). Albina hade pratat om att hon önskade sig en likadan skiva som jag köpt en gång för några veckor sen när jag var och hälsade på dom. Så jag letade efter denna skiva men lyckades inte hitta den.

Så jag ringde syrran och bad henne repetera en gång till vad hon hade köpt för presenter så det inte inte skulle bli dubbelt av något. Hon rabblade upp en massa grejor och så sa hon att hon köpt Melodifestivalskivan.

Då tänkte jag att men då köper jag skivan från Eurovision för Albina gillar den musiken. Sagt och gjort så köpte jag den, gick till lilla lägenheten och slog in skivan. Sen på morgonen därpå när vi tassade runt i syrrans lägenhet och gjorde oss i ordning att sjunga "Ja må hon leva" så frågade jag syrran precis innan som TUR var,

- "Visst är det skivan med de svenska bidragen av Melodifestivalen du köpt?"

-"Nää, det är den med de utländska" säger syrran.

Jahopp. Då har vi köpt samma skiva, och ingen av oss har sparat kvittot...

Vad gör man då? Jo, jag kilade ner för alla tusen trapporna (syrran bor i ett hus med världens jobbigaste trapphus), ner till bilen och hämtade skivan som jag köpt några veckor tidigare och slog in den till Albina.

Och så behöll jag Eurovisionskivan själv.

Hade panik där ett tag men det slutade ju med att alla blev nöjda till slut. :)

Det var halva lördagen och söndagen det, nu kommer vi tillbaka till lördagen igen.

Morfar fyllde ju också så han skulle ju också ha en present. Som tur är så är han ett riktigt godisråtta så det var inte lika svårt att komma på present till honom, det fick helt enkelt bli en Aladdinask.

Jag tar asken och åker till ålderdomshemmet och håller tummarna för att morfar och mormor är någorlunda pigga när man kommer, känns så jobbigt annars.

Öppnar dörren och går in och möts av en skitglad mormor och genast sätter sig upp i sängen och börjar gulla med min mage och prata med den. Morfar är inte lika pigg till en början men han kommer i gång senare under besöket, men denna gången pratar jag mest med mormor.

*******************************************************************

Hon pratar nästan bara gamla minnen för det är dom hon minns bäst, historier man redan hört tusen gånger men så gärna hör igen. :) Minns att jag var så irriterad förut när mamma skulle berätta samma historier om och om igen. Nu skulle jag gärna höra henne berätta dom igen men det går ju inte, så därför lyssnar man tålmodigt nu när mormor drar sina för man vet ju att en dag hör man inte henne berätta dom mer.

Jag vet, jag ÄR en djup person som tänker alldeles för mycket för mitt eget bästa, men jag har sagt det förut och säger det igen....jag har blivit lite knäpp efter allt man varit med om.

Livet blir plötsligt så skört när alla omkring en försvinner, så då tänker man lite såhär. Eller i alla fall jag.

Men nu tillbaka till mormor, vi satt och pratade och hon sa även detta för tusende gången:

-"TÄNK att vi fått så många flickor i släkten..." (vi är bara tjejer i släkten och de killar som finns är ingifta).

Jag sa: "Jaa....men nu bryter ju jag trenden lite eftersom vi väntar en pojke."

Mormor: "Ja...men det vet vi ju inte säkert, det är ju bara vad läkaren sa."

Jag: "Jo, men man såg tydligt på ultraljudet att det ÄR en kille."

Mormor:"Men det vet vi inte säkert förrän bebisen har kommit ut, det är bara vad läkaren sa."

Ja ja, vi säger väl så då...

********************************************************************

När vi sen skulle ut i korridoren och gå lite så mötte vi en annan tant som också bor på ålderdomshemmet.

När tanten närmat sig så hon var ganska nära oss säger mormor plötsligt:

-"Det är synd om den där tanten, det är ingen som hälsar på henne....*tystnad* Ja, hon är ju inte vacker, men man kan ju hälsa på henne i alla fall!"

Vid det här taget är tanten så gott som bredvid oss och jag vill bara sjunka genom golvet, men mormor bryr sig inte om tanten hört eller inte utan säger bara högt och vänligt "Hej" till tanten och tycker säkert att hon är jättesnäll som hälsar på den "fula" tanten.

Jag hälsar också, säkert tomatröd i ansiktet innerligt önskande att inte tanten hörde vad mormor sa.

När vi kom tillbaka till rummet var morfar väldigt "kaffetörstig" som han sa, och ville absolut ner till hobbyrummet och dricka kaffe. Mormor tyckte att morfar var dum som jäktade hem mig, så morfar satt och surade ett tag att han inte fick sitt kaffe, men jag skulle ändå vara barnvakt en halvtimme senare så han behövde bara sura i 5 minuter.

Vi satte mormor i rullstolen och morfar gick i väg med henne, det sista jag såg innan jag gick ut genom dörren var mormors lilla rynkiga hand som vinkade till mig, och ryggen på morfar i sin röda jacka som han alltid envisas med att ta på sig även om han inte ska ut.

Kände mig glad när jag gick därifrån för dom var så pigga. Det hade varit ett roligt besök den här gången.

*************************************************************

I dag är det måndag igen och Jonas och jag har varit på första delen i vår föräldrautbildning.

Denna gången gick vi igenom första tiden efter BB. Så skönt att träffa personer som är i samma situation som vi och som har samma tankar och funderingar som vi. Och att få träffa en barnmorska som kan svara på alla våra tusen frågor.

Nästa gång ska vi gå igenom förlossningen, blir spännande att se Jonas reaktion. ;)

Nu har vi kommit in i vecka 29 (28+0) och det är dags för en ny bild på lilla magen.