nijomisi

Kan inte låta bli att känna mig lite besviken och ledsen.
En vän till mig började prata om att vi borde ordna en kväll för att fira att vi äntligen lyckats bli gravida efter 3 år av slit, oro, väntan, sprutor, äggplock, besvikelse och en massa massa tårar. En kväll bara, alla vi tjejer där vi kunde sitta och äta, prata, kanske dricka lite vin (ja inte jag förstås) och bara ha det bra.
Vännen lovade att starta upp ett evenemang nästa dag på Facebook för att bjuda in de andra tjejerna, vilket hon också gjorde. Det här var den 1 april.

Under tiden har vissa av de andra tjejerna kommit och påpekat att de sett vännens evenemang och att de återkommer om de kan komma, men de har inte lämnat något besked.
Nu när det nästan hade gått en månad utan att en enda av de inbjudna (bortsett från en som tackade nej på en gång, för hon skulle på musikal samma kväll) fortfarande inte har sagt att de kommer så började jag undra lite om det skulle bli något. Fick känslan av att alla väntade på att något roligare skulle hända den här kvällen så de kunde tacka nej till mig.
Då får jag se att en av kompisarna har bestämt med en annan vän att hon ska åka till denne som bor i en annan stad, och hälsa på just under en av dagarna när "babyshowern" var tänkt att bli av.
Och då har hon ändå vetat om det här i en månad innan och inte nämnt något om planerna med den andra vännen.
En annan skulle kolla sitt majschema om hon var ledig den här kvällen, men hon återkom inte heller och nu är vi ju inne i maj.
Då kände jag lite att fy fan.
Under dessa år som jag har känt dessa tjejer så har jag kommit på ALLT som dom har startat i gång. Det har varit julbak, födelsedagar, pinkparty, temakvällar, fest på balkongen o.s.v o.s.v och jag har ju inte heller alltid haft lust, särskilt inte när mamma var sjuk, men jag kom. Alltid!
Bortsett från två gånger, när farmor dött och när mamma dött.

Nu väntar jag barn och jag förstår så väl att det inte alls är lika viktigt för dom som det är för mig, givetvis.
Jag är i sjunde himlen medan för dom så är det ju bara en till unge som snart kommer till denna värld. Men eftersom dom säger att dom är min vän, så kunde dom väl ha ställt upp för en kväll och glädjats med mig?
Nä.
Och det är DET som gör mig så ledsen.
Känner mig så otroligt obetydlig.