nijomisi

...gick bra tack och lov.

Först vägdes och mättes han, 5050 g och 59 cm lång. :)

Sen var det dags för sprutorna, han fick sitta i mitt knä och BM visade hur jag skulle hålla honom för att han inte skulle sprattla i väg med benet.

Första sprutan skulle sticka till sa BM, och Wilmer blev lite ledsen.

Den andra sprutan skulle göra ont i vävnaden sa BM, och den gjorde riktigt riktigt ont förstod man för han blev SÅ ledsen.

Men han var ändå tapper och slutade att gråta efter ca 10 sekunder och jämrade sig lite i min famn.

Sen fick han ett plåster på varje lår och så var vaccinationen klar.

"Jaha, är det nu man ska börja oroa sig på riktigt..." tänkte jag.

Men det har hittills gått över förväntan måste jag säga. Har ju som vanligt matat i mig en massa skräckhistorier från nätet om barn som blivit superdåliga så jag väntade mig det värsta.

Han har varit lite tröttare än vanligt, i går kväll var han lite gnällig och hade 37,8 så det var inte riktigt feber.

Och i natt kräktes han ner hela sin säng.

Men i dag är han glad igen och avfyrar det ena leendet efter det andra, men är samtidigt väldigt väldigt trött.

Snart har i alla fall de första 24 timmarna gått, det sägs ju att barnen kan få biverkningar fram till 48 timmar efter sprutan så än är det nog lite tidigt att pusta ut.

 

I dag ska vi bara vara hemma och ta det lugnt, blir nog en promenad med barnvagnen om en stund

I kväll kör jag ett pass på Friskis och lagom tills passet är slut och jag hunnit ta en dusch så börjar mitt älskade Grey´s anatomy! Tjoho.

 

Här kommer en bild på två av tre sötnosar från när Wilmer och jag var och hälsade på syrran och kusinerna förra gången. Den tredje sötnosen (Melinda) gillar inte kameror överhuvudtaget medan lillasyster Albina mer än gärna poserar framför kameran. ;)