Alla hjärtans dag...
Om några dagar är det alla hjärtans dag igen. I vanlig ordning hann jag i några sekunder tänka "undrar vad jag ska få av Jonas...", men så kom jag på att det är just Jonas vi snackar om här...och så försvann den dumma tanken.
De tre senaste åren har det sett ut såhär:
För 3 år sen, ingen present. Han fick hjärtformad choklad.
För 2 år sen, ingen present. Medan jag kommer med en massa "kärleks-te", och en massa andra fåniga presenter. Han lovar att jag ska få en present, han har bara glömt. Den presenten lyser fortfarande med sin frånvaro.
Förra året: Jag har köpt något som jag inte minns vad det var nu. Jonas har inte köpt något, men lovar att han ska köpa något. Några dagar senare får jag faktiskt en liten hjärtformad ask, med fem Lindtchoklad i.
Jag är gravid med Wilmer och har tappat allt sug för vad sötsaker heter, så jag får i mig dom här godisarna väääääldigt långsamt. Efter två veckor står inte Jonas ut längre och äter upp de sista tre som fanns kvar.
Gravidhormoner och allt så blev jag skitsur och påpekar att jag får äta upp MIN present hur sakta jag vill!
Han ska köpa en ny ask säger han, men den blev aldrig köpt. :)
I år tänker jag nog spara mina pengar tror jag, har en känsla av att det inte blir någon present i år heller. ;)
Vi får fira i mars i stället, då har vi varit tillsammans i 10 år och förlovade i 5 år.
Kan trösta dig med att du är inte den enda som är gift med en anti-romantiker... min gör förvisso hjärtan av maten, men han kör den till gröt i mixern först också vare sig den passar för det eller inte.
