Största möjliga...

tyssssstnad.
Det är helt knäpptyst i lägenheten.
Länge sen jag hörde tystnaden så tydligt.
Jonas har börjat sin föräldraledighet idag och han har tagit pick, pack och Wilmer och dragit ut. Han skulle inte ens ha tid att komma hem och äta lunch, så jag får väl äta lunch med tystnaden i dag jag...
Han har redan blivit galen på mig när jag försiktigt påpekar små saker. Jag försöker hålla tyst tills det nästan börjar ila i mig och så hör jag plötsligt mig själv säga: "Har du gett D-droppar?" (det hade han inte), "....han är på väg ner från sängen nu....du får nog ta honom" (medan Jonas låg i sängen och Wilmer glatt kryper neråt mot fotänden och det inte var långt kvar innan han skulle ramla ner), "men dom där strumporna är ju jättesmutsiga, du har rena till honom i skåpet".
Jonas fräser till slut "Jag sätter på dessa strumpor på honom om jag vill!!!"
Och nu har jag varit så dum tycker han så nu får jag äta mat själv och han vill nog helst inte se mig resten av dan. :)
 
Jahapp, och jag ska leta jobb är det tänkt. Finns det något av alternativen på arbetsförmedlingen jag kan tänka mig då? Näää! Barnskötare, lager, äldreomsorg eller lokalvårdare är vad jag har att välja bland.
Min onda rygg och trasiga knän säger nej till allt detta.
Vad ska man hitta på? 
Väntar bara på att få svar från skolan jag sökte till för evigheter sen, dom är lika sega som vanligt.
Undrar vad meningen är med att man ska få besked om man kommit in eller inte veckan innan skolstart?
Vad är det som går så seeegt?
 
Tänkte hinna med ett pass på Friskis i dag också.
Ser att klockan dragit iväg och det är dags att börja packa väskan och gå snart!
 
Nu har jag varit med på Viktväktarna i en vecka, var vägningsdags i går och jag hade gått ner 1.4 kilo.
Känns grymt skönt och peppande som tusan.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0