Glad Påsk
Godmorgon!
Det börjar det bli dags att packa väskan. Fast jag ligger kvar i sängen fortfarande och lyssnar på regnet som droppar ner på fönsterblecket. Försöker fatta att om några timmar är vi på Madeira, men det går lite si och så med den saken.
Vi har en massa att ordna med innan så jag har egentligen inte tid att ligga här, men så länge Jonas står i duschen så vet han inte att jag fortfarande ligger och segar. Fan...nu stängde han av vattnet.
Aja, upp och hoppa!
Önskar er en skön och glad påsk, ses om en vecka. :)
Ödets ironi 2
...Ha ha hu hu huu.. Och nu när jag ska ta bussen så har dom flyttat busskuren från närmast på gatan, från tunnelbanan sett, till allra längst bort. Jippi.
Ödets ironi
Hur otur kan man ha egentligen??
Jag tror inte att jag haft en enda frånvarodag på hela hösten och vintern (möjligtvis högst 1-2 dagar som jag i såfall glömt bort). Och just i dag, 1 dag innan vi ska åka utomlands så börjar mitt knä att krångla!
Kände inget i morse men så har en obehaglig känsla och värk smugit sig på under dagen.
Nu på eftermiddagen var det så illa så jag kunde knappt gå alls, utan blev sittande och kunde inte annat än att stryka på mitt onda knä.
Och tror ni att jag har bilen med mig till jobbet i dag? Nää... Den tog Jonas till landet i går för att djuren ska dit medan vi är borta, och så skulle hans brorsa hjälpa oss att fixa lite grejor som behövdes bytas.
Så det fanns inget annat än att halta sig bort till tunnelbanan för att komma hem. Just nu längtar jag bara hem till vår soffa och att få sträcka ut knäna och vila!
Gravid
Nyligen hemkommen från bion. Anna och jag har varit och sett "Kvarteret Skatan åker till Laholm".
Hade inte så höga förhoppningar på den filmen, trodde att den nog skulle vara lite i Stig-Helmer stilen...sådär töntigt svensk. Ja, Stig-Helmer filmen vägrar jag se.
Men "Kvarteret..." var faktiskt grymt rolig, så har ni inte sett den - gör det!
Sista jobbardagen i morgon innan semestern börjar! Så-himla-underbart!!!
Fast jag har lyckats gömma undan mina sommarkläder på ett väldigt bra ställe för jag hittar dom inte nu.
Har bara två svarta mammaklänningar som jag har lagt fram...och dom kan ju inte vandra runt i en hel vecka.
Får leta vidare helt enkelt.
Sen måste jag hinna ge utväxten på huvet en färgomgång, och raka varulvsbenen.
Att håret växer snabbare när man är gravid är ingen myt! Rakar man sig under armarna så är där nästan en cm hår redan nästa dag.
Och då överdriver jag faktiskt bara liiite. :O
Har märkt en massa saker som är nya sen jag blev gravid:
*Sover jag för länge på rygg så vaknar jag till slut av att hela rummet snurrar. Har fått den fina förklaringen att livmodern tynger på kroppspulsådern och gör det svårare för blodet att pumpa i kroppen - vips man blir yr.
Men hur lätt är det att kontrollera när man sover...? Och att gömma kuddar under madrassen hjälper inte, jag hoppar bara närmare Jonas i sömnen och vips sover jag på rygg igen.
*Det blir svårare och svårare att sitta och ta på sig skorna utan att få en nära döden upplevelse.
*Gör man en hastig rörelse (ställer sig upp från sittande, hostar eller vänder sig i sängen) kan man få som ett knivhugg långt nere i magen. Men det är "baaaaraaaa normalt". Det är ligamenten (vad nu DET är för något??)...men det gör så helvetes ont i bland!
*Rätt som det är så har man andras händer på magen. Sitter jag och äter på jobbet med barnen så kan deras händer plötsligt ligga på min mage samtidigt som man får komplimangen "vad TJOCK du är, fröken!"
Står jag och torkar händerna så har det hänt ett en kollega i förbifarten har strykt på min mage.
Hjälper jag barnen i hallen att klä på sig så kan jag plötsligt i nästa sekund stå och få magen knådad av en kollega. Det verkar vara den spontana reaktionen när man tar på magen att först försiktigt strykande för att sen gå över i ett knådande, gärna med kommentaren "men magen är ju helt hård nu.." *knåda* knåda*
Har i bland vaknat av att Jonas mitt i natten ligger och stryker mig på magen.
Det sista känns ju bara mysigt, men dom andra situationerna känns fortfarande lite ovant. :) Undrar om man någonsin vänjer sig?
*Har fått frågan av vissa barn på jobbet
"-Har du bebis i magen?
-Ja, svarar jag.
-Nääääää, det har du inte alls det, svarar ungen skrattande.
-Jo, det har jag. I augusti ska jag få en bebis.
Barnet tittar storögt på mig i några sekunder innan det skrattande utbrister -Näääääää, du skojar ha ha ha..."
Jaha?
Och det bästa är väl att jag bara är halvvägs så allt kommer att bli roligare och roligare........ :)
Hade inte så höga förhoppningar på den filmen, trodde att den nog skulle vara lite i Stig-Helmer stilen...sådär töntigt svensk. Ja, Stig-Helmer filmen vägrar jag se.
Men "Kvarteret..." var faktiskt grymt rolig, så har ni inte sett den - gör det!
Sista jobbardagen i morgon innan semestern börjar! Så-himla-underbart!!!
Fast jag har lyckats gömma undan mina sommarkläder på ett väldigt bra ställe för jag hittar dom inte nu.
Har bara två svarta mammaklänningar som jag har lagt fram...och dom kan ju inte vandra runt i en hel vecka.
Får leta vidare helt enkelt.
Sen måste jag hinna ge utväxten på huvet en färgomgång, och raka varulvsbenen.
Att håret växer snabbare när man är gravid är ingen myt! Rakar man sig under armarna så är där nästan en cm hår redan nästa dag.
Och då överdriver jag faktiskt bara liiite. :O
Har märkt en massa saker som är nya sen jag blev gravid:
*Sover jag för länge på rygg så vaknar jag till slut av att hela rummet snurrar. Har fått den fina förklaringen att livmodern tynger på kroppspulsådern och gör det svårare för blodet att pumpa i kroppen - vips man blir yr.
Men hur lätt är det att kontrollera när man sover...? Och att gömma kuddar under madrassen hjälper inte, jag hoppar bara närmare Jonas i sömnen och vips sover jag på rygg igen.
*Det blir svårare och svårare att sitta och ta på sig skorna utan att få en nära döden upplevelse.
*Gör man en hastig rörelse (ställer sig upp från sittande, hostar eller vänder sig i sängen) kan man få som ett knivhugg långt nere i magen. Men det är "baaaaraaaa normalt". Det är ligamenten (vad nu DET är för något??)...men det gör så helvetes ont i bland!
*Rätt som det är så har man andras händer på magen. Sitter jag och äter på jobbet med barnen så kan deras händer plötsligt ligga på min mage samtidigt som man får komplimangen "vad TJOCK du är, fröken!"
Står jag och torkar händerna så har det hänt ett en kollega i förbifarten har strykt på min mage.
Hjälper jag barnen i hallen att klä på sig så kan jag plötsligt i nästa sekund stå och få magen knådad av en kollega. Det verkar vara den spontana reaktionen när man tar på magen att först försiktigt strykande för att sen gå över i ett knådande, gärna med kommentaren "men magen är ju helt hård nu.." *knåda* knåda*
Har i bland vaknat av att Jonas mitt i natten ligger och stryker mig på magen.
Det sista känns ju bara mysigt, men dom andra situationerna känns fortfarande lite ovant. :) Undrar om man någonsin vänjer sig?
*Har fått frågan av vissa barn på jobbet
"-Har du bebis i magen?
-Ja, svarar jag.
-Nääääää, det har du inte alls det, svarar ungen skrattande.
-Jo, det har jag. I augusti ska jag få en bebis.
Barnet tittar storögt på mig i några sekunder innan det skrattande utbrister -Näääääää, du skojar ha ha ha..."
Jaha?
Och det bästa är väl att jag bara är halvvägs så allt kommer att bli roligare och roligare........ :)
Strandad val?
Mitt självförtroende sjönk till botten idag - igen.
Iofs så behövs det inte så mycket för att jag ska hamna där. :)
Känns lättare att ta till sig ris än ros.
Jag själv tycker att min mage syns väldigt väl nu, när jag tittar ner på den så ser jag bara en stor bula och jag är väldigt, väldigt stolt över den. Jag kan säga att jag älskar den och särskilt den människa som är inuti.
Magen när jag sitter...
Men så på rasten idag så satt jag där i soffan med några kollegor och pratade lite om bebis.
Och så kommer frågan som gör att jag blir helgalen:
"Men.. har det börjat synas något på magen än då eller?"
Jag tittar ner på min (enligt mig) stora kula till mage och hinner tänka en hel del innan jag får fram ett "ja...."
Menar dom på allvar? Tycker dom att jag har sett ut att vara i femte månaden även när jag inte var gravid, eller vaddå?
Sånhär stor mage har jag ALDRIG haft. Visst att jag har pendlat upp och ner i vikt och magen har lagt till sig en extra valk eller två, men magen står ju faktiskt rakt ut!
Pang boom där blev min dag förstörd och stackars dagisbarnen fick en sur förskolefröken.
Och en smula förolämpad. :(
Party
Står och väntar vid tunnelbanan att Anna ska dyka upp. Vi är på väg till Sanna och ska fira hennes 23-års dag! Tänk att gamla jag får hänga med så unga personer. ;)
Sanna var gullig och köpte alkoholfri jordgubbsvin till mig, men jag tänkte att det kanske skulle vara gott med något annat också. Så nu har jag varit i kiosken och köpt dricka och festen kan börja. :)
Party!!!
Min torsdag
Sen i går så har jag skickat efter och köpt bebiskläder för över 1000:-
Var ska det här sluta?! Nu måste jag lägga band på mig själv, annars blir jag fattig som en kyrkoråtta.
Men kul är det, särskilt nu när man vet att kläderna ska passa en liten kille.
Ännu mer underbart är det att sen vika och lägga in kläderna i bebisens egna lilla låda i garderoben och klappa sig lite drömsk på magen, haha.
Har nyligen kommit hem faktiskt. Träffade Sanna och Stina i ett köpcentrum efter jobbet och så åt vi middag och snackade lite.
I dag har vi haft en sen våffeldag på jobbet, så jag har stått och gräddat ca 30 våfflor.
En våffla slank ner i min mage också...och då kommer man på varför man inte äter våfflor så ofta när man är så mätt så man nästan är lite illamående.
Säger som min systerdotter Melinda, våfflor är ingen mat, det är en efterrätt!
I morgon är det fredag igen och det ska bli grymt skönt med helg.
På lördag ska jag hem till Sanna och vara med och fira hennes 23-års dag, sen vaggar jag hemåt med magen i vädret när "ungdomarna" ska ut och partaja. :)
Sen är det bara DAGAR kvar tills vi drar till Madeira nästa fredag.
Hurra!
Var ska det här sluta?! Nu måste jag lägga band på mig själv, annars blir jag fattig som en kyrkoråtta.
Men kul är det, särskilt nu när man vet att kläderna ska passa en liten kille.
Ännu mer underbart är det att sen vika och lägga in kläderna i bebisens egna lilla låda i garderoben och klappa sig lite drömsk på magen, haha.
Har nyligen kommit hem faktiskt. Träffade Sanna och Stina i ett köpcentrum efter jobbet och så åt vi middag och snackade lite.
I dag har vi haft en sen våffeldag på jobbet, så jag har stått och gräddat ca 30 våfflor.
En våffla slank ner i min mage också...och då kommer man på varför man inte äter våfflor så ofta när man är så mätt så man nästan är lite illamående.
Säger som min systerdotter Melinda, våfflor är ingen mat, det är en efterrätt!
I morgon är det fredag igen och det ska bli grymt skönt med helg.
På lördag ska jag hem till Sanna och vara med och fira hennes 23-års dag, sen vaggar jag hemåt med magen i vädret när "ungdomarna" ska ut och partaja. :)
Sen är det bara DAGAR kvar tills vi drar till Madeira nästa fredag.
Hurra!
Nu vet vi....
Undersökningen gick bra tack och lov! Men jag var så nervös så jag höll på att upplösas i små molekyler innan dess. Men till slut fick vi komma in, jag la mig på britsen, BM gjorde ett hjärta av kletet på min mage och så började undersökningen...Bebisen sparkade för fullt och hade vuxit som den skulle. Hjärtat slog och vi sa att om det gick och se så ville vi gärna veta vilket kön bebisen har. Med 99% säkerhet så ska vi få en liten...
POJKE!
Nervösa!
Både Jonas och jag har sovit dåligt i natt, vi har vänt och vridit på oss och suckat högt. Men nu är vi snart på väg till ultraljudet i alla fall. Vovven är inlämnad på doggis, och vi ska leta efter ett ställe att äta lite frukost och lugna våra nerver på. :) Wish us luck!
Sparkar!
Får ofta frågan om jag känt av några sparkar än och eftersom det här är första bebisen för mig (oss), så vet jag ju inte riktigt hur det känns. Till och med barnmorskan frågade och jag har känt och känt men har varit osäker och KANSKE känt något, kan ha varit de mindre trevliga tarmarna också... Har nästan fått lite panik och tänkt "varför känner jag inget?????, lever den inte längre????"
Bebisen är ju trots allt ca 14 cm lång från huvud till rumpa nu (enligt vårdguiden.)
Men nu är det slut på osäkerheten, för i kväll KÄNDE både Jonas och jag hur bebisen sparkade. Vi t.o.m såg hur magen hoppade till på ett ställe ganska högt upp och det är ingen tvekan - det VAR bebisen!
Tänk att en litet skutt på magen som varade i max en sekund kan göra en så vansinnigt glad.
Fick liksom energi på nytt och har nu hoppat runt på en massa hemsidor där dom säljer barnkläder (nån som har något bra förslag på seriös sida förresten?)
På onsdag ska vi på ultraljud igen, då får vi se vår lill* älskling igen.
Min lill* älskling som gett mig livet tillbaka.
Bebisen är ju trots allt ca 14 cm lång från huvud till rumpa nu (enligt vårdguiden.)
Men nu är det slut på osäkerheten, för i kväll KÄNDE både Jonas och jag hur bebisen sparkade. Vi t.o.m såg hur magen hoppade till på ett ställe ganska högt upp och det är ingen tvekan - det VAR bebisen!
Tänk att en litet skutt på magen som varade i max en sekund kan göra en så vansinnigt glad.
Fick liksom energi på nytt och har nu hoppat runt på en massa hemsidor där dom säljer barnkläder (nån som har något bra förslag på seriös sida förresten?)
På onsdag ska vi på ultraljud igen, då får vi se vår lill* älskling igen.
Min lill* älskling som gett mig livet tillbaka.
Finbesök
Min syster plus hennes mini-tonåringar är här nu i helgen, så det har funnits lite andra prioriteringar än att skriva här om man säger så. :) Det är söndag morgon och jag ligger kvar i sängen och knappar på telefonen. Det är en av sakerna som är så underbart med helger att man bara kan ligga och sega läääänge i sängen. Tycker mig höra att främmandet (äntligen) vaknar till i vardagsrummet så nu är det dags för lite frukost! Ha en bra dag!
Ooops.
Jag har nog gjort bort mig lite grann inför grannarna ovanför oss...
I går kväll somnade jag i soffan och efter ca två timmar vaknar jag, då är klockan strax över 00 så jag går nyvaken med håret i ett enda rufs och gör mig i ordning för natten. Jonas sitter vid sin dator som vanligt och skrattar bara åt mig när jag likt en zombie letar mig fram till toan.
Jag gör det jag ska och går sen snabbt och lägger mig.
Jonas sitter kvar vid datorn och jag brukar ha svårt för att sova när dataskärmen skiner upp halva sovrummet och klockan var ju dessutom rätt mycket och det var väl max ca 6 timmars sömn framför mig så jag ropar med hög röst:
"KAN DU KOMMA NÅNGÅNG SÅ JAG FÅR SOVA??!"
När jag slutat gapa så hör jag att grannarna ovanför är i full gång och har sex, och tjejen brukar vara VÄLDIGT högljudd men det är samtidigt väldigt lyhört, så när jag gapat färdigt så tystnar hon och låter mycket tystare sen.
Dom lär ju ha hört att det var den konstiga tjejen som bor under som gapade, så nu framöver blir det mycket titthåls-tittande innan jag vågar mig ut i trapphuset...
I går kväll somnade jag i soffan och efter ca två timmar vaknar jag, då är klockan strax över 00 så jag går nyvaken med håret i ett enda rufs och gör mig i ordning för natten. Jonas sitter vid sin dator som vanligt och skrattar bara åt mig när jag likt en zombie letar mig fram till toan.
Jag gör det jag ska och går sen snabbt och lägger mig.
Jonas sitter kvar vid datorn och jag brukar ha svårt för att sova när dataskärmen skiner upp halva sovrummet och klockan var ju dessutom rätt mycket och det var väl max ca 6 timmars sömn framför mig så jag ropar med hög röst:
"KAN DU KOMMA NÅNGÅNG SÅ JAG FÅR SOVA??!"
När jag slutat gapa så hör jag att grannarna ovanför är i full gång och har sex, och tjejen brukar vara VÄLDIGT högljudd men det är samtidigt väldigt lyhört, så när jag gapat färdigt så tystnar hon och låter mycket tystare sen.
Dom lär ju ha hört att det var den konstiga tjejen som bor under som gapade, så nu framöver blir det mycket titthåls-tittande innan jag vågar mig ut i trapphuset...
Dumma underbara hund
Vad maktlös man känner sig när en av djuren, i det här fallet hunden, har ont nånstans och man inget kan göra för att hjälpa för stunden.
Mille och Jonas brors hund Bilbo och svärmors hund Loke har sprungit på gärdet utanför svärmors hus hela helgen och haft tokkul. Dom har sprungit och sprungit, fram å tillbaka och det är ju verkligen inte Milton van vid att röra sig SÅ mycket. Sen när vi skulle hem och på kvällen när vi var hemma så började han att halta mer och mer, vi kollade vänstra baktassen som gjorde ondast (han kunde inte ens stå på tassen) men vi hittade inget som kunde tänkas göra ont. Han låg och flämtade och verkade inte alls ligga skönt hur han än la sig, och när han försökte flytta på sig så stod han på tre tassar och man såg riktigt hur ont han hade. Då gjorde det rejält ont i mattehjärtat också och vi bestämde att var det likadant nästa dag var vi nog tvungna att göra ett besök hos farbror hunddoktorn.
I morse låg han helt orörlig och kom inte och hälsade på oss när väckarklockorna ringer som han alltid gör.
Han bara låg där och öppnade inte ens ögonen. Jag klappade och pussade lite på honom, och han bara låg där och tittade på mig. Vi tänkte att när vi varit ute på morgonrastningen så fick vi se hur hans tass mådde.
Jag åkte till jobbet och ringde sen till Jonas runt kl 8 för att höra hur det gått. Då hade Mille fortfarande inte rört sig från sängen...men sen senare fick jag ett sms att Mille inte längre haltade och dom hade gått till hunddagis.
Nu i kväll är han som vanligt igen och vandrar runt och pussar på katten och busar med sina leksaker och viftar på svansen.
Men shit vad han skrämde mig i går!
Han var väl helt enkelt så himla trött efter sitt lilla marathonlopp han gjorde på gärdet.
Han är jobbig i bland, men i går kände jag hur otroligt mycket jag älskar våran knäppa hund trots allt.
Teknikens under
Hoppas att ni alla två har haft en skön helg!
Själva har vi varit på landet någonstans i skogarna där inte min mobilteckning funkar, så det har blivit en hel helg utan mobil och dator. Ganska skönt, men beroende som man är så blev det lite långtråkigt emellanåt också.
Nu är vi tillbaka i storstan och jag sitter här med min underbara lilla laptop på magen och njuter av livet igen.
Hur klarade man sig utan dator innan man hade en?
Vad gjorde man?
Hm.
Själva har vi varit på landet någonstans i skogarna där inte min mobilteckning funkar, så det har blivit en hel helg utan mobil och dator. Ganska skönt, men beroende som man är så blev det lite långtråkigt emellanåt också.
Nu är vi tillbaka i storstan och jag sitter här med min underbara lilla laptop på magen och njuter av livet igen.
Hur klarade man sig utan dator innan man hade en?
Vad gjorde man?
Hm.
Magbild 2
Här kommer nästa magbild efter begäran. :)
Jonas och jag har nyligen varit och gluffsat i oss asiatisk buffé så kalaskulan kanske är lite extra stor i kväll...
Mina gulliga arbetskompisar på min avdelning gör mig så glad när dom säger att "men snaaaart börjar din mage att synas", jo...sån här ölkagge hade jag faktiskt INTE innan jag blev gravid, men tack ändå. Så den syns redan. Faktiskt. :)
Nåväl. Här kommer bilden!
Bebismage vecka 17
Mille 5 år
I dag fyller vår lille vovve 5 år!
Han har fått falukorv och majs (som han älskar av nån konstig anledning) i present.
Nu med tanke på att han blivit ett år äldre, så håller husse och jag tummarna för att han kanske möjligtvis ska "mogna" lite och låta bli att sno mina strumpor, sno vantarna för folk som vi möter på gatan, bli sur på småbarn som tittar på honom, och sluta att via soffan hoppa upp på bänken där han VET att kattmaten står och äta upp den så fort vi lämnar honom hemma ensam med katten som bara förskräckt kan se på när maten blir uppäten av detta "odjur" till hund. ;)
Vem? Jag? Nä, jag har inte gjort något.........
Han har fått falukorv och majs (som han älskar av nån konstig anledning) i present.
Nu med tanke på att han blivit ett år äldre, så håller husse och jag tummarna för att han kanske möjligtvis ska "mogna" lite och låta bli att sno mina strumpor, sno vantarna för folk som vi möter på gatan, bli sur på småbarn som tittar på honom, och sluta att via soffan hoppa upp på bänken där han VET att kattmaten står och äta upp den så fort vi lämnar honom hemma ensam med katten som bara förskräckt kan se på när maten blir uppäten av detta "odjur" till hund. ;)
Vem? Jag? Nä, jag har inte gjort något.........
Lustgas
Har ni läst att dom ska ta bort lustgasen?! Den som jag tänkte ha som min nya bästis när det väl är dags i augusti.
Dom ska ta bort den ur miljösynpunkt och för att det inte är bra för barnmorskor och läkare som jobbar i närheten av gasen hela tiden.
Det sista kan jag förstå att människor inom vården far illa av det och det är klart att det inte ska vara så, men att dom babblar att det är ur miljösynpunkt, då blir man ju bara galen!
Det är fan bedrövligt. Alla lyxresor med flygplan som egentligen är helt onödiga. Bilar som folk åker med för att de är lata (inklusive jag själv ja). Miljardföretag som spyr ut luftföroreningar...men nej...låt oss i stället vara miljömedvetna i förlossningssituationen!
Men det räknades att lustgasen skulle vara borta helt och hållet år 2014, så den här gången hoppas jag att den finns kvar i alla fall. Men om det en vacker dag är dags för syskon är den nog borta... (Bloggen är VÄLDIGT lustig i bland och ändrar textstorlek lite hur som helst av sig självt.)
Life´s good
I dag kom en mamma fram till mig när hon skulle hämta hem sin dotter och sa "SKA du ha bebis?"
Jag såg att hon tittade lite extra på min mage i går när vi hade drop-in kaffe för föräldrarna.
Dottern visste och hade skvallrat hemma så jag kunde inte annat än erkänna att ja jag ska ha bebis.
Nu återstår att se hur lång tid det tar innan ALLA föräldrarna vet om det.
Hade tänkt att dom skulle märka det själva i takt med att magen växer, men nu har den ju inte hunnit bli så stor än. Men men...
Måste ändå erkänna att det var rätt mysigt att prata om det med mamman. :)
Helt plötsligt kändes det som att vi hade något gemensamt och hon berättade om sina graviditeter.
Jag läser på vårdguidens hemsida flera gånger i veckan om veckan vi är inne i just då, den här veckan står det såhär:
"Fostret kan suga på fingrarna. Huden är fortfarande mycket tunn. Barnet börjar lagra kalcium för att utveckla skelettet. Fostret har i princip formats färdigt. Även ansiktet är klart och tydligt, men öronen utvecklas fortfarande lite. Barnet kan hicka. Om du känner fosterrörelser nu kan det kännas som regelbundna tickningar i magen som pågår i några minuter."
När jag satt och körde till jobbet i vanlig ordning i morse så sken solen lite, det var bra musik på radion och himlen var blå och jag har bra arbetskompisar och gillar mitt jobb, så fick jag plötsligt en känsla jag inte känt på hur länge som helst. Känslan av att livet är ganska bra nu (FÖRSTÅS om man bortser från en massa saker, men man måste kunna blicka framåt också).
Har min fina Jonas som jag varit tillsammans med i snart 9 år, och vi ska få en väldigt, väldigt efterlängtad bebis, har min älskade syster och hennes två skitungar, har djuren och våren är här och allt känns lättare igen.
Så underbart!
Känner mig nästan lite kär i livet just nu. :)
Kan man vara det?
Vårkänslor!
Underbara, underbara vårväder!
Tjohoo nu är det vår på riktigt.
Från och med nu. Pang, där gick skottet.
Nu är första årstiden (vintern) överstökad tills vi får se vår bebis, och nu är det "bara" vår och sommar kvar. :)
Mars är ju dessutom en vårmånad tycker jag, så nu är det vår på riktigt.
Hela den här dagen har bara varit ett enda lång lyckorus.
Vaknade av att jag EVENTUELLT kände bebisen i magen, ett litet pirr som varade i några sekunder.
Gissa om jag blev klarvaken och låg och kände på magen lääääänge, men jag fick inte känna något mer.
Men jag är mer än nöjd med det lilla jag fick känna, det räckte gott och väl för att göra min dag. :)
Försökte medvetet väcka Jonas för att få berätta den stora nyheten. När jag strykt honom på kinden, harklat mig lite och bökat runt i sängen och han till slut äntligen kisade sömnigt mot mig så fick jag säga nyheten:
-"JAG TROR ATT JAG KÄNDE BEBISEN!"
****************************************************************************************
Resten av dagen har vi hittills spenderat genom att ta en timmes promenad längs Smeduddsbadet här i närheten med vovven, och så har vi har handlat och suttit på balkongen i solen med varsin tidning medan katten har stått på bordet och turats om att stånga oss, för han är så gosig så han vet inte vart han ska göra av sig.
I morgon tänkte vi ta en tur till Barkaby och köpa lite nya blommor till vårt hem. Våra stackars blommor har blivit bortglömda så dom har inte klarat av vintern särskilt bra.
Sen tänkte vi titta lite på bebiskläder också.
Vecka 16 börjar på måndag. :)
Hoppas att ni också har det underbart i solen.
Tack för att du läste!
Gravidmage
Eftersom jag inte kommer att vara nån vidare vacker syn i sommar (värre än nu alltså!) och konka runt likt en flodhäst, så lär jag ju inte om jag känner mig själv rätt vilja åka utomlands i sommar.
Så därför har vi nu bokat en resa till i april i stället, denna gången bär det iväg till Madeira.
Ska bli grymt skönt!
Så nu börjar nedräkningen från nu och ca 7 veckor framåt. :)
************************************************************
I går tog vi första bilden på magen.
Syns fortfarande inte så mycket när kläderna är i vägen, men magen har ändrat form och det putar lite där det inte putat förut. :)
Känns så otroligt häftigt nu när det börjar synas lite. Om ca 4 veckor kommer vi dessutom kunna känna hur fostret rör sig! Veckorna rusar på...
Bjuder på en bild på min tjockismage som jag är såå stolt över.
Magen vecka 15.
