Gott nytt år!



Clear! Zzzzzupp!

Jag KAN spela gitarr, jag ÄR inte rädd!


Julen var här

Svammel
Konstigt så snabbt en månad kan gå, eller rättare sagt i 4 veckor har jag ju jobbat på förskolan nu.
Känner mig hemma där och konstigt vore det väl annars när man känt personalen i 6 år, tycker verkligen om att jobba där men samtidigt så vill jag göra något annat. Och det är att komma på vad exakt jag vill göra som är det knepiga.
Och sista dagen som 29 åring, voine voine.
Snart sitter man på ålderdomshemmet och minns (förhoppningvis, om man inte råkar få Alzeimers, hjärnblödning, tiaattack eller nageltrång eller nåt.)" de gamla goda åren och att det var bättre förr". Sen kommer nog alla pensionärer sitta med varsin dator inne på sina rum, här ska inte sovas middag nej vi surfar på Facebook istället och lägger till alla andra pensionärer på hemmet till våra vännerlista.
Många vänner är ju lika med hög status (för vissa). :)
Gud vad jag svamlar. Vad pratar jag om egentligen? Nästa ämne!
Jonas springer runt på stan nu och han ringde nyss och frågade om det gjorde något om jag fick både en dyr födelsedagspresent och en dyr julklapp...
Varför skulle det göra något? Bring it on!
Han vill inte skämmas inför min släkt och köpa något billigt till mig i julklapp, för vi sa från början att vi inte skulle köpa något alls till varandra (eftersom vi köpt ny säng) men sen kom vi fram till att okej då något billigt köper vi till varandra. Är han inte söt så säg?
Det var ju våran överenskommelse ju men är det så han känner så protesterar ju inte jag förstås.
Han får ju sina raggsockor i julklapp oavsett. ;)
Nee, jag har inte köpt raggsockor. Har köpt ett spel som ger honom el-stötar, det blir kul. Låter säkert konstigt men berättar mer sen när han fått den IFALL han skulle läsa detta.
Nu ska jag ta en lat kväll och lägga upp fötterna i soffan och glutta lite på tv:n.
Ifall jag inte återkommer till bloggen innan jul så säger jag GOD JUL ALLESAMMANS!

Hahaha så kul jag har!!
Alla som blev äcklade räcker upp en hand.
*räcker upp båda händerna*
Synd att man inte kom på den här idéen själv innan det var försent att skicka julkort. ;)
Julkonsert
Vi övade i ett par timmar innan konserten skulle börja och vips så dök det upp en låt som jag inte alls hade en aning om att vi skulle sjunga. En gosspelsång på engelska dessutom som säkert var sisådär 15 minuter lång (kändes så).
Fick låna sångtexten av en i kören men det var ju OMÖJLIGT att lära sig den texten på så kort tid, så det var bara att försöka hänga med och låtsassjunga min egna lilla text till evighetslåten samtidigt som man skulle gunga lätt och klappa händer. Krockade med dom stod precis bredvid mig några gånger, men det märkte nog ingen får vi hoppas.
Övriga texterna satt som en smäck (nåja) och det var fler som skulle sjunga på konserten, b.la en barnkör.
Så när barnkören kom in fick vi övriga sätta oss på trappscenen vi stod på bakom barnkören och ögonen tindrade på de flesta i publiken och alla verkade verkligen njuta av sången och julstämningen. När barnkören stod framför oss så skymde dom Jonas så jag såg inte honom och det kanske var lika bra märkte jag sen när barnkören satte sig igen, för där satt han och gäspade stooort och satt och blundade och såg ut att somna när som helst, han var tydligen inte i julstämning...
Kunde inte annat än skaka på huvudet åt honom, hopplös är vad han är.
Efter konserten var jag vrålhungrig för jag hade bara ätit en paj innan mitt på dagen och nu var klockan halv nio på kvällen. Försökte hitta något någorlunda nyttigt ställe men allt skulle precis stänga när vi gick dit, så det slutade med att vi hamnade på Mackedonkan.
Det var min söndag det.
Mitt 2010
Dags att gå igenom året som varit med min lilla lista som jag började med förra året. Har kopierat frågorna och lagt dit nya svar. Eftersom vi har fullt upp under vardagarna och snart kommer att åka till våra nära o kära över jul och nyår så lägger jag upp min lilla lista redan nu, för jag kommer nog bara att glömma det annars. Gör såna här listor mest för min egen skull för att en dag kunna komma tillbaka o minnas, men ni får gärna titta på den också om ni vill. :)
Här kommer den!
Årets oväntade: Att jag skulle skaffa en liten övernattningslägenhet i K-holm.
Årets jobbigaste: Att gå på Marias (arbetskompis och vän), farmors och mammas begravningar. Och att jag fick hoppa med kryckor hela semestern.
Årets sorg: Att förlora mamma.
Årets glädje: Inget i år. Det har varit gråt och tandgnisslan hela jävla året.
Årets va? : Hanna som ”försvann” spårlöst utan förklaring och hennes familj är inte heller kontaktbara.
Årets resa: Måste säga Italien ändå, det var jättehärligt ända tills olyckan var framme (mitt knä hamnade nästan i knävecket och jag fick åka plingplongtaxi.)
Årets prestation: Jag fick knäet tillbakadraget UTAN bedövning. (Elaka italienare)
Årets roligaste party: Min 30-års fest. :)
Årets oväntade nr 2: Att jag skulle vara med i en kör och sjunga på en julkonsert...
Årets aj: Mitt knä som gick ur led.
Årets suck: Idioten kom tyvärr hem från sitt lilla äventyr till slut. (syrrans ex)Det hjälpte inte ens att hålla tummarna krampaktigt att han flyttat hem till sitt hemland för alltid. Attans järnspikar.
Årets aja baja: Samma svar som förra året…det har blivit några kilon hit och dit, mest dit.
Årets återförening: Mamma och pappa har förhoppningsvis träffats igen.
Årets AJ: Mitt hjärta som gick i tusen bitar när mamma gick bort.
Årets överraskning: Mousserande vin och chokladkaka i Gustavsvik som syrran och kusinerna ordnade för att fira min födelsedag i förskott.
Årets film: Avatar? Även fast jag inte sett den, men Jonas såg den 2-3 ggr på bio så den måste ha varit bra då får vi hoppas.
Årets lukta-illa-fis: Tords (syrrans stora kärlek) alla tusen som han släpper ohämmat i syrrans numer nerpruttade soffa, snälla kan ingen hjälpa oss och lägga om hans kost lite?? Hela familjen behöver saneras.
Årets mage: Min egen som blivit ännu lite större, men ingen bebis där inte utan annat mindre trevligt innehåll.
Årets händelse: Susannes bebis i magen :)
Årets mest uttjatade låt: Yolanda be cool & DCUP - We speak no americano.
Snipp snopp plut så tog listan slut.
Att vara eller inte vara
Träna träna träna!
Så tack för en mysig kväll tjejer!
Idag blir det till att ta fram textbladen till julsångerna jag ska sjunga med kören i morgon kväll.
Har knappt tränat alls och det är ju konsert i kyrkan och folk (förhoppningsvis några i allafall) kommer för att lyssna på oss...
Tänker nog inte fortsätta i just den här kören efter att konserten varit, dels så ligger lokalen vi tränat i alldeles för långt bort för att jag ska orka fortsätta pendla (tar ca 45 min för mig port till port) och sen ska man väl egentligen inte vara "sån" men det är typ jag och sen bara 55 plusare. Det är nog roligare att vara med i en kör där det är lite fifty-fifty och man möjligtvis kanske t.o.m har chans att träffa nya vänner.
Men den kören kanske inte finns? Kanske är en typisk "tantgrej" att vara med i kör?
Nu kommer jag tillbaka till det första jag skrev om, kanske lite förvirrande...men vi satt och pratade igår b.la om träning. Och jag satt o beklagade mig över att jag tycker det är kul att träna men att jag inte kunde hitta något att göra som mina knän skulle klara av utan att jag till slut fick hoppa med kryckor igen.
I morse när jag vaknade så kom den tanken tillbaka att jag också vill träna något och måste hitta något som passar mig.
Så det ska jag göra i dag, kolla runt på nätet vad det finns för olika grejor att göra. Skulle vara kul att göra lite olika saker så man inte tröttnar på en sport som t.ex simning...det tröttnar man väääldigt snabbt på för det är så satans långtråkigt att simma många längder ensam och man kan inte lyssna på musik under tiden heller utan att få en el-chock och det är alltid nån pensionär som simmar nästan på en och sparkar en på benen.
Man kan göra ju simning OCH några andra saker...så om man en dag känner att "nej jag har ingen lust att simma idag, jag skiter i det" så kan man kanske tänka "nej jag har ingen lust att simma idag, jag går till gymet i stället".
Nästa år ska jag också bli en s.k hurtbulle, jaaa jag har sagt det tidigare år också och det har slutat med att jag blivit en överjäst vetebulle i stället...okej då, jag ska blir hurt-bulligare i allafall.
Nu vill jag inte sörja allt tråkigt som hänt under så lång tid genom att äta mig tjockare mer.
Vissa äter mindre när dom mår dåligt och jag är en sån som äter mer när jag mår dåligt och just nu mår jag inte bra, och ni vet ju dels varför men en del saker kan jag ju ta tag i själv och det är bara jag som kan göra det.
Nästa år ska bli förändringarnas år...tjoho!
Nyårlöften är till för att brytas
Var lite chokladsugen och tuggade frenetiskt på tuggummi och drack vattenglas efter vattenglas men suget försvann inte så jag tog på mig alla vinterkläder (halsduk, mössa och allt) och gick till Ica. Hade tänkt köpa en chokladbit men det slutade med en hel jäkla godispåse som var helt onödig, och jaaadå jag smällde i mig hela påsen (dock inte själva påsen konstigt nog) och nu mår jag som jag förtjänar - illamående, nästan lite bakiskänsla.
Varför är jag så dum mot mig själv?
Mitt nya nyårslöfte ska bli att ta bättre hand om mig själv och min kropp!
Inga äckliga godispåsar som gör att man känner sig spyfärdig efteråt.
Hm, det här löftet känns som en repris från tidigare nyår?
Fick värsta deja vú känslan nu, konstigt....

Trasig!

Min fest





I miss you
Det har gjort ont hela tiden sen hon gick bort, men nu har jag haft lite annat att tänka på ett tag så livet har bara rullat på och jag har inte hunnit tänka så mycket.
Men julen som närmar sig mer och mer för varje dag påminner mig om hur jobbig denna julen kommer att bli.
Kommer ju att vara med mina underbara nära och kära som finns kvar men mamma är ju alltid mamma och tomheten kommer att göra sig påmind mer än någonsin i jul.
Hon var inte riktigt med förra julen heller, men hon FANNS där även fast hon satt i sin rullstol eller låg i sin säng när hon blev trött. Jag kunde prata med henne, krama henne, känna henne.
Nu skulle jag kunna ge vad som helst för att få höra hennes röst, eller få vara den personen som säger "ska ringa mamma...". En mening som jag själv har sagt förut tusen gånger utan att den haft någon betydelse för mig förut. Det är ju nånting man bara kunnat göra när som helst ibland flera gånger om dagen.
Menar inte att alla måste tänka på vad dom säger i min närhet, menar bara att det är en....ja en jäkla lyx som man inte värdesätter medan man har den lyxen. Något man tar för givet.
Kanske låter fånigt för er, men det är så det känns för mig.
För att skriva något lite roligare i det här inlägget så kan jag ju säga att i morgon smäller det. Då ska jag ha min 30-års fest! Och Jonas och jag har sprungit runt här hemma som ett par Duracellkaniner för vi har tusen saker att ordna med och vi är fortfarande inte färdiga.
Men i morgon kväll när festen har börjat och allt (förhoppningsvis) är klart så kommer jag att njuuuuta av kvällen i gott sällskap.
Ska göra mitt bästa för att alla ska ha en kul kväll.
Kram på er.
Förstörd födelsedagspresent
Så väl så att vi väljer samma saker utan att veta om varandra.
Ska förklara vad jag menar.
Jonas fyller år nu i december och jag har frågat honom säkert tus...ja hundra gånger i alla fall, vad han önskar sig i present.
Men han har inte kommit på något och så har tiden gått och så har jag frågat igen och igen och igen utan att fått ett enda förslag.
Jahapp, och för några dagar sen så var jag i stan och tänkte ta tag i att få de sista julklapparna och presenterna färdighandlade, för jag vet att jag inte kommer att ha tid att springa på stan och stå timtal i köer senare i december.
Började på parfymavdelningen och gick och sniffade på lite herrparfymer för att se om jag kunde hitta nån som luktade gott. När jag gått där med min pappersremsa en stund så slog det mig att parfym är inget som Jonas skulle önska sig i present, han är nöjd med sitt älskade Axe och lägger inte ut pengar på några parfymer.
Vad är typiskt Jonas då? Spel!
Så jag går ner till avdelningen där dom säljer spel och cd-skivor och börjar kolla runt.
Ah, dom har kommit ut med en ny version av hans favoritspel "Call of Duty - Black ops" det köper jag!
Gick nöjd därifrån med spelet i påsen och gick hem och slog in det i presentpapper.
Nu i kväll så skulle jag kolla en sak på datorn och då ser jag att Jonas installerar ett nytt spel som han laddat hem lite olagligt sådär. Gissa vilket spel?
Call of Duty - Black ops såklart! Av alla nördspel som finns, så väljer han just det spelet.
Så jag hämtade paketet och gav honom kvittot för han erbjöd sig själv att han kunde lämna tillbaka spelet och välja något annat för den summan i stället...
Nu hoppas jag innerligt att inte den lilla julklappen jag köpt hinner bli förstörd också innan julen är här. :(

Dum idé att köpa det här spelet.......baaaaad bad idea!
Shit pommes frites!

Heldag på stan
I går ringde Stina till mig och frågade om jag ville följa med när hon skulle handla en present till sin systersons på hans dopdag. Jag hängde gärna med för jag hade bara tänkt ha en "plocka-lite-hemma-dag" och ville gärna ha en orsak att komma undan en stund. ;) Blev en längre stund än vad det var tänkt från början...
Stina hittade doppresenten rätt snabbt och sen frågade hon om jag var ute efter något speciellt på stan och det var jag väl egentligen inte, men jag var lite osäker på vad jag ska ha på mig på lördag på min fest så vi gick till en MASSA affärer och började prova klänningar. Så kul att prova klänningar men lite jobbigt också, man måste ju plocka av jacka, tröja och rubb o stubb och sen på med allt igen när man provat färdigt. Vi gick runt i ca 4 timmar på stan och man hann bli lite mör på den tiden men nu är jag i allafall stolt ägare till 2 FINA klänningar, en tubtopp, en tröja och...något mer som jag inte minns nu, jag som inte tänkt handla något alls...så det kan gå.
Vi tog varsin kaffe och vilade oss lite när vi började bli färdiga.
Tack för en rolig dag på stan Stina! :)
När hon var på väg hemåt igen så hade Jonas kommit ner till stan och vi skulle gå och kolla lite på julklappar och gå på bio.
Vi hittade inte en enda julklapp men vi letade inte så intensivt heller, jag var ganska trött på att gå på stan när han väl kommit så vi gick och åt mat i en Thailändsk restaurang och sen började bion efter ett tag. Vi såg "Fyra år till" och den innehöll en massa homosexuella scener och Jonas tycker sånt är apjobbigt så han satt och glodde storögt på mig så fort dom två manliga karaktärerna hånglade eller gjorde något annat skoj på bioduken.

Har varit på stan idag också och hittade julklapp till lilla Ronja (Jonas brors styvdotter som ju faktiskt börjar bli stor tjej nu) och en födelsedagspresent till Jonasponas. Jag börjar ana ljuset i slutet på den här "måste-köpa-julklappar tunneln" för jag är snart klar för i år.
Jippie!
Suck
Det här mörkret mördar mig sakta men säkert för jag går runt som en zombie mest hela tiden, har ingen energi i kroppen alls!
Jonas nickar bara belåtet på huvudet och säger "mmm, du är ingen ungdom längre, du fyller ju snart 30 år."
Ja precis, ska fylla 30 och då ska man inte behöva känna sig så trött hela tiden!
Vi var och handlade lite mat förut för Jonas mamma springer runt på stan just nu och handlar julklappar och sen ska hon sova här, så vi handlade tacos och hade tänkt gå förbi Systembolaget och handla lite öl också. Men så glömde vi det, men det var bara Jonas och jag som ville ha öl så vi gick förbi en till ICA-affär på vägen hem och det är inte så kinkigt så jag gick in där för att handla öl där i stället. Går fram till kassan och lägger upp ölen på bandet, i kassan sitter en ung kille i 25-års åldern och UNGJÄVELN ber om legitimation. Jag hade kunnat strypa honom där och då med mina bara händer men fick bara fram ett fnys och sen gav jag honom mitt kort. Vad i helvete!!!! Ska lägga mig i ide och inte titta fram förrän jag fått min första rynka och har ett hårstrå kvar på huvudet och det ska vara grått och då ska jag gå raka vägen till Systemet utan att förhoppningsvis behöva visa leg!
I kväll ska jag titta på "Så mycket bättre", kommer antagligen få sitta ensam i sovrummet och titta för Jonas och hans mamma kommer nog att titta på nån dålig film som jag inte vill se.
Smaken på film är lite delad där om man säger så och det är alltid jag som förlorar eftersom dom är två mot mig. :)
Hoppas att ni får en mysig kväll.
Bilder


Julpyssel och renovering
Men idag slutade jag kl 14 så nu sitter jag här igen, fast egentligen har jag inget intressant att skriva om.
Jag har julpysslat lite med några barn idag, lucior gjorde vi av toalettrullar, tyg, piprensare och en MASSA lim.
Det ÄR mysigt att pyssla men när alla barnen skriker samtidigt att dom vill ha hjälp för att dom råkat rita på fel ställe, inte vet hur dom ska göra eller har limmat ihop sig med något annat barn, då vill man blunda och intensivt önska att man var på ett annat ställe.
Men räknar man bara till tio tyst för sig själv några gånger så går det mesta att genomföra.
I går tapetserade vi i sovrummet och det blev såå fint, vi är jättenöjda med resultatet.
Nu har ju batteriet till kameran dött men jag kan nog sätta in en bild vid ett senare tillfälle så får ni se.
Vaknade i morse av att Jonas kom in i sovrummet efter att ha stått i duschen och kvittrade "godmorgon fina sovrum....och hej på dig också flickvän."
Jo hej på dig du jöns...verkar som jag hamnat ytterligare en rad under i hans hierarkiskala nu när sovrummet förnyats och tagit min plats. Jag VET att hans modellflygplan är hans nummer ett men det förnekar han bestämt, ändå ska han absolut ha med sitt plan på vår semester och så får den nästan ligga mellan oss i sängen på hotellet. Nästan sa jag, överdriver bara lite.
Usch, jag är egentligen för trött för att skriva här, det kommer liksom inte fram något vettigt nu märker jag.
.............kommer inte ens på hur jag ska avsluta det här inlägget....