Svish
I går åt vi julmat med Jonas arbetskompisar.
Nu snart ska jag först åka och hämta upp Stina och Louise och sen åker vi till Sanna i Uppsala.
I morgon ska Jonas och jag hem till ett par kompisar på julfika.
Det är verkligen något så gott som varje dag nu och jag hinner inte riktigt med bloggen just nu.
Ledsen för det.
Har precis försökt färga bort min fina lilla utväxt på skallen och jag är ganska så nöjd med resultatet, hade kunnat bli bättre...men men.
Man känner sig ju alltid så himla vacker också när man står där med klet i hela huvudet och färg på pannan.
Men det är ändå tur att det finns så man kan göra själv, annars skulle nog alla gå runt och vara råttfärgade i huvudet. :)
Nu är det dags att göra sig i ordning det sista innan det är dags för avfärd.
Tjingeling!
Före...
Efter...
Tallinn i bilder...
Efter en väldigt vinglig resa ute på havs kom vi till slut till Tallinn. En mörk lite dyster och smutsig stad (fast iofs så ser det inte så kul ut nånstans den här årstiden) fast med gott sällskap så blev det ändå en väldigt kul resa!
Vi hittade julmarknaden som vi pratat om att vi skulle gå på, där hittade vi glögg i mängder, öl med honung i (som vi alla provade men inte blev någon hit hos nån av oss tror jag), stickade sockor, vantar och mössor och lite annat smått och gott. En del mössor såg roligare ut än andra så vissa av oss kände sig manade att prova några som ni kommer att se på bilderna här nedan sen. :)
I dag...
...får vi hämta hem vår plåtiga älskling igen - bilen alltså.
Fråga mig inte vad som var fel på den för sånt förstår jag mig inte på.
Men nånting som håller i gång motorn (nej inte tändstiftet, det var något annat dom sa) var paj så den skulle bytas.
Skönt att det inte var något värre!
Jonas och jag pratade lite smått om hurvida vi i värsta fall skulle ha råd att köpa en ny bil nu eller inte om motorn hade varit paj, och var vi i såfall skulle dra gränsen i kostnad för att det skulle vara värt att laga den.
Men nu behöver vi inte tänka i dom banorna mer när bilen kommer hem igen! Tjohoo!
Den ska banne mig få en puss när jag ser den sen.
I går hade jag stängning av förskolan och halv sex låste jag dörren och gick hemåt. Sen var det bara att packa det nödvändigaste och ta med vår "superglada" hund och gapiga katt och åka till t-centralen. Där tog vi tåget mot Gnesta för vi skulle ju överlämna djuren på landet eftersom vi ska åka båt till Tallin idag.
Milton blev i vanlig ordning sur på konduktören och skällde ut honom, och när vi hungriga kom fram och tänkte köpa något i korvkiosken som ligger precis bredvid stationen så var den stängd. ALLA affärer i Gnesta stänger klockan 20! Gaaah!
Och dessutom hade Jonas mamma inte kollat sin telefon att vi skulle komma fram tidigare så vi fick stå i 15-20 minuter och vänta på henne.
När vi kom hem till henne så slängde jag mig på tv:n och hann se halva sista avsnittet av Grey´s anatomy.
Dom andra satt i soffan och pratade och åt smörgåsar och försökte prata med mig, men avsnittet var så spännande så jag satt (antagligen) där med halvöppen mun och hörde inte ett ord av vad dom sa.
Sen var det sovdags. Sen upp tidigt i morse igen.
Nu håller jag på och lägger fram allt viktigt vi måste komma ihåg att ta med oss på resan.
Pass, kläder och kamera. Typ så.
Hoppas att ni får en skön helg.
Bilder från resan kommer upp när helgen är slut.
Tack för att ni läste! <3
Bilpaj med vaniljsås
Som vissa av er kanske läst på min Facebook-sida så gick bilen sönder på väg hem från jobbet idag.
Klart att det ska hända MIG när jag haft körkort i 2 månader och det inte har hänt något sånt här under åren Jonas tutat runt i den. Morr!
Kände redan när jag svängde ut på vägen från parkeringen utanför jobbet att det ryckte lite i bilen, men jag tänkte att motorn kanske var kall och att ryckningarna skulle minska när bilen blev varm.
Och jag hann hela vägen upp till E18 och började öka farten, då började motorlampan att blinka men så slocknade den och blinkade lite osammanhängande, och bilen ryckte som när man har för hög växel i till för låg fart.
Så jag provade att sänka farten till 60 (på 70 väg) och lägga i 4:ans växel och tänkte att jag kanske skulle klara mig hela vägen hem om jag åkte sakta, för vart tar man vägen mitt på motorvägen mitt bland jäktade Stockholmare liksom?
Först trodde jag att däcken höll på att lossna för Jonas bytte till vinterdäck härom helgen, men inga däck lossnade och kom åkande framför bilen. Och eftersom oljelampan blinkade mer och mer intensivt så fanns det inget annat än att svänga av vid första avfart och hoppas att det fanns en bensinmack nånstans i närheten.
Jag hann inte till någon mack även om jag bönade och bad bilen "snälla bilen, orka dig fram till macken här framme". Direkt efter en busshållplats stannade jag och satte igång varningsblinkers och ringde ett hysteriskt telefonsamtal till Jonas.
Han i sin tur ringde bilbärgaren som i sin tur ringde mig och så skulle jag försöka beskriva vart jag stod. Jag som aldrig hade varit där förut och såklart så fanns det inga gatuskyltar i närheten. Bilbärgaren pratade på BRED Stockholmska så man fick upp en bild att en ovårdad gubbe med snusprillan under läppen och snickarbyxorna skulle komma och hämta min bil.
Och det var en gubbe som kom 1 timme senare (en som ställde sig med sitt ansikte 20 cm från mitt ansikte när han pratade) men annars så stämde inte bilden riktigt. :)
Så nu är vår bil på verkstad och Jonas och jag sitter här och suckar o stånkar över hur jobbigt allting är utan bilen.
Vi måste ju lämna djuren på landet i morgon eftersom vi ska åka båt tors-lör. Och jag har lite ärenden tidigare på torsdagen, och då hade jag gärna brummat runt i bilen...men det blir till å ta bussen.
Vad snabbt man blir bortskämd och bekväm.
Klart att det ska hända MIG när jag haft körkort i 2 månader och det inte har hänt något sånt här under åren Jonas tutat runt i den. Morr!
Kände redan när jag svängde ut på vägen från parkeringen utanför jobbet att det ryckte lite i bilen, men jag tänkte att motorn kanske var kall och att ryckningarna skulle minska när bilen blev varm.
Och jag hann hela vägen upp till E18 och började öka farten, då började motorlampan att blinka men så slocknade den och blinkade lite osammanhängande, och bilen ryckte som när man har för hög växel i till för låg fart.
Så jag provade att sänka farten till 60 (på 70 väg) och lägga i 4:ans växel och tänkte att jag kanske skulle klara mig hela vägen hem om jag åkte sakta, för vart tar man vägen mitt på motorvägen mitt bland jäktade Stockholmare liksom?
Först trodde jag att däcken höll på att lossna för Jonas bytte till vinterdäck härom helgen, men inga däck lossnade och kom åkande framför bilen. Och eftersom oljelampan blinkade mer och mer intensivt så fanns det inget annat än att svänga av vid första avfart och hoppas att det fanns en bensinmack nånstans i närheten.
Jag hann inte till någon mack även om jag bönade och bad bilen "snälla bilen, orka dig fram till macken här framme". Direkt efter en busshållplats stannade jag och satte igång varningsblinkers och ringde ett hysteriskt telefonsamtal till Jonas.
Han i sin tur ringde bilbärgaren som i sin tur ringde mig och så skulle jag försöka beskriva vart jag stod. Jag som aldrig hade varit där förut och såklart så fanns det inga gatuskyltar i närheten. Bilbärgaren pratade på BRED Stockholmska så man fick upp en bild att en ovårdad gubbe med snusprillan under läppen och snickarbyxorna skulle komma och hämta min bil.
Och det var en gubbe som kom 1 timme senare (en som ställde sig med sitt ansikte 20 cm från mitt ansikte när han pratade) men annars så stämde inte bilden riktigt. :)
Så nu är vår bil på verkstad och Jonas och jag sitter här och suckar o stånkar över hur jobbigt allting är utan bilen.
Vi måste ju lämna djuren på landet i morgon eftersom vi ska åka båt tors-lör. Och jag har lite ärenden tidigare på torsdagen, och då hade jag gärna brummat runt i bilen...men det blir till å ta bussen.
Vad snabbt man blir bortskämd och bekväm.
Seg
Nu är räkningarna betalada, maten i magen och nu tänker jag endast sitta på min breda, bleka rumpa resten av kvällen!
Vet inte vad det är med mig men jag är helt slut på kvällarna. All energi som det är meningen att man ska ha fyllt på efter en god natt sömn verkar inte infinna sig hos mig. Det måste vara något läckage i mitt batteri...
Tre veckor kvar till jullov! Pust, pust!
I går premiärsmakade vi på glöggen som jag köpte häromdagen.
Det luktade underbart i hela lägenheten medan den värmdes och den gjorde gott i magen också. Mums!
Glögg med mandlar i och med pepparkakor till är himla mumsigt.
Inga russin ska det vara, kan inte låta bli att tänka på snorbusar när jag ser dom.
Vet att jag EN gång av ren nyfikenhet när jag var liten kanske ska tilläggas också, åt en snorbuse men tyckte att det var så äckligt så jag gjorde aldrig om det igen. Hade ju sett jämnåriga kompisar mumsa på gratissnackset så tänkte väl att man kanske missade något mumsigt, men icke. Så därför vet jag hur konsistensen på snorbusar är och den är banne mig inte långt ifrån samma känsla som när man käkar ett russin. Blä!
Nu är det inte långt kvar tills det är dags för nästa båtresa.
På torsdag åker Jonas och jag Tallink till Tallin med min moster, mosterns gubbe och mina kusiner m. respektive.
Ska bli jättekul! Vi ska b.la gå på julmarknad i Tallin hade vi tänkt.
Har man tur så kanske man t.o.m hittar några julklappar? :)
Nu ska jag börja kvällen framför tv:n och se om det finns något att se.
Puss på er.
(Inte meningen att all text ska flyta ihop, men i bland gör inte bloggen som jag vill...hoppas det går bra att läsa ändå...)
Ny blogg
Min fina lilla 10 åriga systerdotter Albina har skaffat sig en blogg.
Hittills har hon inte hunnit skriva så mycket, men det hon skrivit (särskilt klädmodet) var lite roligt att läsa.
Ungen har ju humor. Och moster har taskig humor. Tillsammans blir det skitroligt!
Vill ni läsa den så kan ni gå till: www.manne.blogg.se
:)
Nybliven bloggerska, Blondinbina.
Hittills har hon inte hunnit skriva så mycket, men det hon skrivit (särskilt klädmodet) var lite roligt att läsa.
Ungen har ju humor. Och moster har taskig humor. Tillsammans blir det skitroligt!
Vill ni läsa den så kan ni gå till: www.manne.blogg.se
:)
Nybliven bloggerska, Blondinbina.
Lördagmorgon
Lördagmorgon.
Skön känsla när man vaknar och inser att man har två dagars ledighet framför sig, då gör det inget att klockan ringer kl 8 på morgonen för man ska ut och rasta vovve.
Särskilt inte när man möts av en massa pussar från vovven också då är kärleken total...
Fast sen när vovven gör det STORA misstaget och skiter för TREDJE gången under en och samma promenad på en gräsmatta utanför en av de "finare" husen på en av de "finare" gatorna med vackra rosenbuskar utanför(jo, rosorna blommar fortfarande!!!), och med en massa fönster som ser en, då försvinner den morgonkärleken till hunden med ett litet....poff. Inte för att han skiter utanför ett visst hus utan för att den onormala hund-hum-hum skiter för tredje gången!!
Då blänger man i stället på honom och fräser "hur många skitpåsar ska man behöva ha med sig egentligen??
Skit EN gång som normala hundar gör!"
Min hund kan t.o.m lyfta på benet och kissa och stå så och skita samtidigt, så jag borde insett för länge sen att min hund ÄR nog inte en av de normala hundarna...
Vad händer i dag då?
Vi ska möta upp två kompisar nånstans (har inte fattat vart än men det brukar ordna sig...) och lyssna på nån slags musik. Det enda som gick in var att Jonas skulle dricka öl och jag skulle köra. Det var liksom underförstått när han fick höra att dom skulle sälja alkohol på stället och jag fick en klapp på knäet och han mumlade något om att då fick vi ta med oss GPS:en. Åka kollektivt tänker ni? Nä. Det är vi alldeles för lata för.
Bilen it is.
Apropå bilen så ser den inte riktigt klok ut just nu. Först har en bit av skyddet till grillen under registreringskylten ramlat av (den satt löst och det är INTE mitt fel) sen har EN fälg ramlat av (inte heller mitt fel!).
Tur att det är mörkt när man åker till jobbet och mörkt när man åker hem.
Nu, dags för frukost!
Ha en bra dag och tack för att ni läste...
Tick tack
Oj, onsdag redan!
I helgen som var så var vi i Gnesta. Jag passade på och hälsa på min faster som bor där och min kusin Andreas som var hundvakt åt fasters hund i lördags.
Det var premiärträffen för vovven och mig (han är 7 månader gammal) och minnena kom tillbaka från Milles "barndom" när jag såg hur den här vovven höll på. Ett mindre kärt minne var juckandet mot min arm när jag satt i soffan...
I dag är det onsdag som sagt och i morgon ska Stina och jag åka och hälsa på Anna och lille Sebastian som är strax över månaden gammal nu.
Ska bli väldigt mysigt att träffa dom igen. :)
Anna och Sebastian.
I dag skulle pappa ha fyllt 63 år. Och i dag är det exakt 1 månad kvar tills jag blir 30+ (31). Och exakt 6 månader kvar tills syrran tar sista steget på sin 30+ stege (39) och till slut blir de hemska 40!
Herregud. Vad gamla vi håller på att bli. Särskilt syrran.
I helgen som var så var vi i Gnesta. Jag passade på och hälsa på min faster som bor där och min kusin Andreas som var hundvakt åt fasters hund i lördags.
Det var premiärträffen för vovven och mig (han är 7 månader gammal) och minnena kom tillbaka från Milles "barndom" när jag såg hur den här vovven höll på. Ett mindre kärt minne var juckandet mot min arm när jag satt i soffan...
I dag är det onsdag som sagt och i morgon ska Stina och jag åka och hälsa på Anna och lille Sebastian som är strax över månaden gammal nu.
Ska bli väldigt mysigt att träffa dom igen. :)
Anna och Sebastian.
I dag skulle pappa ha fyllt 63 år. Och i dag är det exakt 1 månad kvar tills jag blir 30+ (31). Och exakt 6 månader kvar tills syrran tar sista steget på sin 30+ stege (39) och till slut blir de hemska 40!
Herregud. Vad gamla vi håller på att bli. Särskilt syrran.
65 årig bröllopsdag!
I dag har morfar och mormor varit gifta i hela 65 år, men det vet dom nog inte om...att deras dag är idag alltså.
För 65 år sen blev mormor gravid med mamma och morfar och mormor var mer eller mindre tvungna att gifta sig för att inte mamma skulle bli en "bastard". :)
Samma med min pappa.
Farfar och farmor var kusiner och blev kära (ugh!) och deras föräldrar gjorde ALLT för att dom inte skulle få träffa varandra. Men farfar och farmor träffades i smyg och vad dom gjorde under sina möten är inget man vill tänka på, men så pang boom så var i alla fall farmor gravid med min pappa. Och då var dom ju tvungna att få träffas och t.o.m gifta sig, och därefter fick de 3 barn till.
Lite roligt att det finns såna historier om hur båda mina föräldrar blev till.
Men jag tycker ju förstås att det var en himla tur att både mamma och pappa blev till.
Sen desto mindre kul att dom skulle bli sjuka och dö unga...
Idag säger vi hur som helst GRATTIS till morfar och mormor på er bröllopsdag! <3
För 65 år sen blev mormor gravid med mamma och morfar och mormor var mer eller mindre tvungna att gifta sig för att inte mamma skulle bli en "bastard". :)
Samma med min pappa.
Farfar och farmor var kusiner och blev kära (ugh!) och deras föräldrar gjorde ALLT för att dom inte skulle få träffa varandra. Men farfar och farmor träffades i smyg och vad dom gjorde under sina möten är inget man vill tänka på, men så pang boom så var i alla fall farmor gravid med min pappa. Och då var dom ju tvungna att få träffas och t.o.m gifta sig, och därefter fick de 3 barn till.
Lite roligt att det finns såna historier om hur båda mina föräldrar blev till.
Men jag tycker ju förstås att det var en himla tur att både mamma och pappa blev till.
Sen desto mindre kul att dom skulle bli sjuka och dö unga...
Idag säger vi hur som helst GRATTIS till morfar och mormor på er bröllopsdag! <3
Lika som bär
Var tvungen att lägga upp bilder för att jämföra...men visst ser vår hund ut som en blandning av Droopy och Lasse Å.?!
Sagan om Ninas lördag
Har ni haft en skön helg såhär långt?
Det har vi, i går började vi lördagen med en välbehövlig trimning av familjehunden.
Han sprattlar för sitt liv och ser alla chanser han kan för att rymma de första 30 minuterna, sen kommer alltid en hög och tung suck från honom och det betyder "okej, jag ger upp!" för sen sitter han där som en liten ängel.
Efter Jonas dusch....näää.. :p
Just den här bilden är efter Milles trimning faktiskt, välbehövligt som ni ser.
När vi plågat honom färdigt (för det är så han ser det) så tänkte vi belöna honom och oss själva med en långpromenad i Tyresta naturreservat, finns olika långa stigar att gå där och vi valde stigen som är 5 km lång.
Så underbart att bara gå i den tysta skogen och känna den friska luften.
Undrar om man börjar bli vuxen på riktigt som uppskattar en sånhär sak?
Vindbrallorna var på också för det var lite kyligt ute...ja, jag börjar nog bli en tant. :S
Jonas höll i kameran och jag frågade om han inte kunde ta lite bilder i den fina naturen.
Och sen frågade jag om han inte kunde ta lite bilder på Mille och mig (man får säga åt honom att ta bilder på mig för att jag överhuvudtaget någonsin ska fastna på bild.)
Okej!, sa han och klick! Och den blev den fina bilden här nedan...
Jag: Men nu var jag ju inte beredd. Kan du inte ta på både Mille och mig när jag håller i honom?
Jonas: Okej! Klick! (Bilden nedan)
Jag: Men du måste ju vänta lite! ....Så! Nu är vi beredda.
Jonas: Okej! Klick!........(tittar på kameran och säger "nä" och raderar innan jag hunnit titta på bilden och tar en ny bild. (Bilden nedan)
Så nu är vårt lilla äventyr där borta förevigat.
Idag blir det nog en tur ner till stan. Kan inte komma på något jag behöver köpa, men den kan vara kul att bara strosa runt lite i affärer ändå. Och något onödigt kan man ju alltid köpa. ;)
Ha en bra dag hörreni och tack för att ni läste!
Wordfeud
Precis som många andra i vårt avlånga land har jag blivit beoende av spelet Wordfeud på mobilen.
Dumma Jonas visade mig spelet och i början fattade jag inget, men sen när polletten väl ramlar ner så har jag blivit mer eller mindre beroende! Jag förlorar kanske 80% av spelen men det spelar ingen roll, det är kul ändå.
Förutom då när man förlorat mot Jonas för 17:de gången på raken och man tvingas se hans belåtna flin.
Längtar tills jag fått bort det där flinet, längtar efter att spöa skiten ur honom. Ska bli najs. ;)
Om ni vill spela mot mig (ni behöver inte vara rädda, bara min älskade sambos ass jag vill spöa) så heter jag Nijuh.
Dumma Jonas visade mig spelet och i början fattade jag inget, men sen när polletten väl ramlar ner så har jag blivit mer eller mindre beroende! Jag förlorar kanske 80% av spelen men det spelar ingen roll, det är kul ändå.
Förutom då när man förlorat mot Jonas för 17:de gången på raken och man tvingas se hans belåtna flin.
Längtar tills jag fått bort det där flinet, längtar efter att spöa skiten ur honom. Ska bli najs. ;)
Om ni vill spela mot mig (ni behöver inte vara rädda, bara min älskade sambos ass jag vill spöa) så heter jag Nijuh.
Bilder from das båt
Rihanna!
Rihanna gjorde som tur var sin spelning i tisdags. Hon ställde in både på måndagen och onsdagen så vi hade nog tur...
En DJ spelade några låtar nästan en hel timma innan konserten började, folk började skruva på sig och Stina och jag var nog inte ensamma om att undra om konserten var på väg att ställas in eller vad som var på gång.
Plötsligt släcktes lamporna och en öronbedövande jubel bröt ut, och irritationen man nyss känt var som bortblåst och man jublade glatt med. Och konserten var skitbra!! Låt efter låt var en hit man hört på radion så hela Globen sjöng med i låtarna och stämningen var på topp, om man då bortser från den ENORMT uttråkade mamman som satt och hängde i stolen bredvid mig. Hon hade följt med sitt barn på konserten och att Rihanna inte var hennes idol syntes lång väg i mörkret. Hon satt och gäspade och såg så uttråkad ut så hon verkade verkligen LIDA.
Undrar om hon drog nitlotten när hon och hennes man lottade om vem som skulle följa med sin dotter på konserten?
Nu är det helg och vi ska ut på en båttur med kusin vitamin och hans brutta.
Kameran laddar för fullt så bilder på vårt lilla äventyr kommer när helgen är slut.
Ha en skön helg hörreni.
Puss på er.
Inställt?
I morgon ska jag och Stina gå och se Rihanna i Globen, tror jag...läste i tidningen att konserten i Malmö blev inställd 40 minuter innan pga sjukdom, och nu är konserterna i Stockholm "hotade".
Men blä.
Har ju sett fram emot detta i flera månader ju!
Denna veckan är det höstlov och en del barn och personal är lediga så det är liiiite lugnare tempo på jobbet. Inte mycket, men aningens pyttelite i alla fall.
Det är rätt kul att sitta och lyssna när barnen pratar i bland, som häromdagen när två tjejer som är 3 år gamla satt och diskuterade. Dom här tjejerna ska alltid tävla lite om vem som är först och bäst och så även den här morgonen om en lite oväntad sak...
H: Mitt huvud är stort.
S: Jag har större huvud än du.
H: Näää! JAG har större!
S: Nä. Jag har ett jättestort huvud, det har min pappa sagt.
H: Men jag har i allafall större.
S: Men min pappa har sagt att jag har jättestort huvud..... Faktiskt...
O.s.v och så här höll de på ett tag.
Vad det nu skulle vara som var så bra med att ha störst huvud får jag nog aldrig veta. :)
Men blä.
Har ju sett fram emot detta i flera månader ju!
Denna veckan är det höstlov och en del barn och personal är lediga så det är liiiite lugnare tempo på jobbet. Inte mycket, men aningens pyttelite i alla fall.
Det är rätt kul att sitta och lyssna när barnen pratar i bland, som häromdagen när två tjejer som är 3 år gamla satt och diskuterade. Dom här tjejerna ska alltid tävla lite om vem som är först och bäst och så även den här morgonen om en lite oväntad sak...
H: Mitt huvud är stort.
S: Jag har större huvud än du.
H: Näää! JAG har större!
S: Nä. Jag har ett jättestort huvud, det har min pappa sagt.
H: Men jag har i allafall större.
S: Men min pappa har sagt att jag har jättestort huvud..... Faktiskt...
O.s.v och så här höll de på ett tag.
Vad det nu skulle vara som var så bra med att ha störst huvud får jag nog aldrig veta. :)
Nu är det jul igen
Har precis kommit hem efter en avskedsmiddag för Victoria som ska flytta till Trysil på måndag.
Vi var totalt 11 stycken och mumsade i oss ost,kött och skaldjursfondue.
Det var skitgott och nu är magen full och nöjd. Jag måste försöka lura dit Jonas nångång! Mums!
Jag tog en promenad hem för att mättnaden skulle lätta lite (svårt att somna om man är proppmätt) och såg då till min stora fasa att dom REDAN har satt upp adventsjulgranar längs vägen på torgen jag gick förbi, WTF!
Det är nästan 2 månader kvar till jul, snälla snälla börja inte plåga oss REDAN med julpynt, tomtedräkter till barn, 17 olika färger på glitter, reklam i tidningar o på planscher om julbord, B.l.o.s.s.a glöggen heter BLOSSAAAAAAA och "Absolut christmas" skivan (ni glömmer väl inte godingarna dom spelar varje år...vad sägs om "Last christmas"? Eller den käcka "Feliz navidad"? Å inte å förglömma "Tänd ett ljus o låt det brinna"...............)
Nu mer än någonsin så hoppas jag att Jonas och jag får till den där resan vi planerat att göra över jul o nyår!
Man skulle väl lite lugnt kunna påstå att jag är aningens anti-jul just nu...
Vi var totalt 11 stycken och mumsade i oss ost,kött och skaldjursfondue.
Det var skitgott och nu är magen full och nöjd. Jag måste försöka lura dit Jonas nångång! Mums!
Jag tog en promenad hem för att mättnaden skulle lätta lite (svårt att somna om man är proppmätt) och såg då till min stora fasa att dom REDAN har satt upp adventsjulgranar längs vägen på torgen jag gick förbi, WTF!
Det är nästan 2 månader kvar till jul, snälla snälla börja inte plåga oss REDAN med julpynt, tomtedräkter till barn, 17 olika färger på glitter, reklam i tidningar o på planscher om julbord, B.l.o.s.s.a glöggen heter BLOSSAAAAAAA och "Absolut christmas" skivan (ni glömmer väl inte godingarna dom spelar varje år...vad sägs om "Last christmas"? Eller den käcka "Feliz navidad"? Å inte å förglömma "Tänd ett ljus o låt det brinna"...............)
Nu mer än någonsin så hoppas jag att Jonas och jag får till den där resan vi planerat att göra över jul o nyår!
Man skulle väl lite lugnt kunna påstå att jag är aningens anti-jul just nu...
Bebis
I kväll har jag snusat bebis.
Stina, Victoria och jag åkte och hälsade på Anna & Erik och deras 10 dagar gamla son Sebastian.
Och stackars lilla bebisen blev bollad runt mellan våra famnar, men medan föräldrarna och Victoria åt kvällsmat så paxade jag lillen och hade honom i famnen i nästan en timme.
Han pruttade, kräktes, skrek och sov på den tiden, men det var väldigt väldigt mysigt. :)
När jag kom hem fick katten och hunden agera bebisar, och katten gick med fasa i blicken och gömde sig på nån hemlig plats i lägenheten och har varit "spårlöst försvunnen" ett tag nu.
Stackars djur. Stackars mig som inte har nån "riktig" bebis.
Hoppas verkligen att jag också får bli mamma en vacker dag och att inte mitt öde är att bara vara glad för andras skulll när de ploppar upp med sina gravidmagar.
Stina, Victoria och jag åkte och hälsade på Anna & Erik och deras 10 dagar gamla son Sebastian.
Och stackars lilla bebisen blev bollad runt mellan våra famnar, men medan föräldrarna och Victoria åt kvällsmat så paxade jag lillen och hade honom i famnen i nästan en timme.
Han pruttade, kräktes, skrek och sov på den tiden, men det var väldigt väldigt mysigt. :)
När jag kom hem fick katten och hunden agera bebisar, och katten gick med fasa i blicken och gömde sig på nån hemlig plats i lägenheten och har varit "spårlöst försvunnen" ett tag nu.
Stackars djur. Stackars mig som inte har nån "riktig" bebis.
Hoppas verkligen att jag också får bli mamma en vacker dag och att inte mitt öde är att bara vara glad för andras skulll när de ploppar upp med sina gravidmagar.
Mamma
I dag är en sån där jobbig dag då alla minnena kommer tillbaka.
Klockan 12 i dag är det 1 år sen vi begravde vår lilla älskade mamma.
Och jag kan lova att det inte gör mindre ont idag än vad det gjorde för 1 år sen.
Saknaden är större och jobbigare än någonsin!
Vissa nätter så vaknar jag men hamnar liksom mellan medvetande och sömn men jag blundar fortfarande, och så ser jag mamma jättetydligt framför mig (hon ler oftast mot mig) och jag kan bara få fram ett "åh mamma..." sen känner jag hur tårarna rinner på kinden (är fortfarande mellan sömn och medvetande och blundar) sen somnar jag om.
Vet inte varför jag hamnar i såna här "dvalor" i bland. Och att jag ser en så himla klar bild av henne framför mig. Annars när man tänker tillbaka så vet man ju hur personen ser ut, men bilden är ändå lite oklar. Men när jag hamnar i dom här situationerna är det som att jag skulle ha ett foto av henne framför mig.
Skulle ge vad som helst för att få se henne på riktigt en gång till...
For all those times you stood by me
For all the truth that you made me see
For all the joy you brought to my life
For all the wrong that you made right
For every dream you made come true
For all the love I found in you
I'll be forever thankful baby
You're the one who held me up
Never let me fall
You're the one who saw me through through it all
You were my strength when I was weak
You were my voice when I couldn't speak
You were my eyes when I couldn't see
You saw the best there was in me
Lifted me up when I couldn't reach
You gave me faith 'coz you believed
I'm everything I am
Because you loved me
Klockan 12 i dag är det 1 år sen vi begravde vår lilla älskade mamma.
Och jag kan lova att det inte gör mindre ont idag än vad det gjorde för 1 år sen.
Saknaden är större och jobbigare än någonsin!
Vissa nätter så vaknar jag men hamnar liksom mellan medvetande och sömn men jag blundar fortfarande, och så ser jag mamma jättetydligt framför mig (hon ler oftast mot mig) och jag kan bara få fram ett "åh mamma..." sen känner jag hur tårarna rinner på kinden (är fortfarande mellan sömn och medvetande och blundar) sen somnar jag om.
Vet inte varför jag hamnar i såna här "dvalor" i bland. Och att jag ser en så himla klar bild av henne framför mig. Annars när man tänker tillbaka så vet man ju hur personen ser ut, men bilden är ändå lite oklar. Men när jag hamnar i dom här situationerna är det som att jag skulle ha ett foto av henne framför mig.
Skulle ge vad som helst för att få se henne på riktigt en gång till...
For all those times you stood by me
For all the truth that you made me see
For all the joy you brought to my life
For all the wrong that you made right
For every dream you made come true
For all the love I found in you
I'll be forever thankful baby
You're the one who held me up
Never let me fall
You're the one who saw me through through it all
You were my strength when I was weak
You were my voice when I couldn't speak
You were my eyes when I couldn't see
You saw the best there was in me
Lifted me up when I couldn't reach
You gave me faith 'coz you believed
I'm everything I am
Because you loved me
Aj! Latmasken bet mig.
Har för inte så länge sen kommit hem från jobbet, men ska snart i väg igen.
Det var meningen att Stina, Jesper, Victoria och jag skulle bowla i kväll men så blev vi lite fredagströtta, så det blir en lugn hemmakväll hos Stina och Jesper i stället. Vi ska sitta och dega i soffan framför en film, det är det perfekta fredagsnöjet när man är slut som artist.
Känns jobbigt att bara ta sig till tunnelbanan men jag har hittat en bra parkeringsplats till bilen så den vågar jag INTE flytta på en fredagkväll, då får jag åka halva natten sen och leta efter parkering.
Fast nu har blåa tunnelbanelinjen öppnat igen så nu tar det inte en timme att åka utan "bara" 40 minuter, wiiiehoo.
I morgon ska jag leta mig bort till Barkaby köpcentrum tänkte jag. Ska handla lite nya kläder och lite annat smått och gott. Två av mina arbetskompisar har försökt beskriva vägen för mig och jag förstod inte mycket så jag kan hamna precis vart som helst.
I värsta fall får jag väl stanna vid första bästa köpcentrum jag hittar...
Nu är det dags att göra sig i ordning för kvällen.
Kraam!
Bättre sent än aldrig
Bättre sent än aldrig fick vi reda på att Coldplay har släppt ytterligare ett album, hurra sa vi och laddade snabbt hem skivan och lyssnar på den nu i skrivande stund.
Nanana....mmm...den verkar bra.
Jag har gått och blivit bekväm jag. Attans så skönt det är att ta bilen till jobbet!
Dels så får jag sova minst 30 minuter längre på morgonen, sen tar det halva tiden att ta sig till jobbet mot vad det tar när jag åker tunnelbanan, och förstås likadant hem. MEN, självklart ska det finnas ett krux och det är ju att jag får betala 20 kr i tullavgift för varje resa jag gör + betala bensinen då. Så i längden är det mycket dyrare att ta bilen än att köpa ett månadskort för 799:- och åka kollektivt. Suck på den.
Så grymt.
Nu är maten klar! Jag har också varit med och lagat den och det blir fullkornspasta med köttfärssås the GI-style.
Så maten är väl slut om sisådär 20 sekunder (liten mängd mat). Men jag ska försöka att njuta av den ändå.
Avslutar med bild från Ladies night kvällen. :)
Puss på er.
